Where is my mom?

Lillan och jag åkte till affären i dag på förmiddagen för att storhandla både mat, födelsedagspresenter och andra förnödenheter. Vi hade varit vid affären Target en stund och jag tittade på nytt täcke åt äldsta Dottern och eftersom leksaksavdelningen låg alldeles bredvid, bad Lillan att  fågå och titta dit. Jodå, det fick hon och jag ororade mig inte eftersom hon gjort så otaliga gånger förut.

Jag fortsatte att titta på täcken och kuddar. Äldsta Dottern fyller inkommande söndag, hela 12 år blir hon och favorirtfärgen är turkos! Just nu går hennes rum i rosa och jag hade tänkt överraska henne med ett  turkost rum till födelsedagen. Jag gick omkring bland hyllorna och tittade på allt möjligt och höll ett öra på Lillan som sjöng och hade sökt sig till gången med Barbiedockorna och Disneyprinsessorna. Vart skulle hon annars ta vägen?! 😉

Efter en stund blev det tyst och jag gick för att leta rätt på hene. Hon kunde nog inte ha gått så där väldigt långt i alla fall. Jag gick bland gångarna och letade, men ingen Lillan. Jag behövde inte leta länge, hann inte ens bli orolig när en man som tillhörde personalen frågade mig om jag sökte en liten flicka.

Tydligen hade Lillan inte sett mig och inte ens tänkt på att ropa på mig, för hon hade sökt mig bland hyllorna och inte hittat mig, trtos att jag var så nära. Istället för att få panik, gick hon helt sakligt mot kassorna, sökte upp en kassörska och berättade åt denne att hon hade tappat bort sin mamma. Personalen bär  alla på  Walkie talkies, så det tog inte länge förrän en trevlig dam i min egen ålder kom gående med Lillan i handen och berömde henne för  att hon hade gjort precis det som hon skulle göra när hon tappade bort sin mamma. Söka sig till någon i personalen.

Jag kramade stolt om Lillan och så fick hon välja en leksak! Hon hade varit väldigt duktig!

Resten av handlandet gick utan problem och Lillan satt gladeligen i kundvagnen utan protester och tittade på leksaken som hon valt. Lite otäckt hade det nog varit i alla fall, skulle jag tro…

Vårutflykt

Det blev en vårutflykt imorse med Lillans förskola. Det var soligt, men blåsigt och kyligt när barnen med föräldrar träffades vid den stora parken inte så långt från förskolan. Det var nog lite spännande att träffas på annan plats än den där vanliga förskolan och det var ju ännu mera spännande att så många föräldrar var med.

Det blev, för det mesta en trevlig förmiddag fast det var kyligt. De flesta hade förberett sig bra för att vistas ute och mössor, fingervantar och tjockare jackor syntes överallt.

Vi gick i skogen en bit och sökte efter vårtecken. Vi såg en hel del vårtecken i växtriket, men inte många djur precis. Parken som vi besökte är stor och mera som ett naturområde och rådjur och sällsynta fåglar har setts vid flera tillfällen. Dock hade vi ingen sådan tur idag.

Stackars Lillan blev gnällig, trött och hungrig och sprang rakt på ett träd! Eller, kanske det egentligen var tvärtom och trädet hoppade på henne?! Om inte mamman skulle ha varit med på utflykten tror jag inte att det skulle ha varit så farligt, men allt blir ju värre när en förälder är med.

Vi stannade och såg på när en grupp äldre skolelever prövade sin fiskelycka med kastspön och fick faktiskt se en lite större fisk som någon hade lyckats fånga. Lillan var fortfarande sur och lät hela klassen och alla som ville höra på, veta att hon inte alls var glad och skrek i högan sky! Jag låtsades,  så gott det gick, inte om henne och en trevlig dam som var ute och gick med sin vorsteh, lät Lillan klappa honom. Hunden hette Ripley och påminde mig väldigt mycket om Kickan som var av samma ras som jag växte upp med. Ripley var en fin och lugn hund trots att han var i samma ålder som våran Lilly här hemma! Lilly är på inga sätt och vis en lugn hund!

Hur som helst, efter skogspromenaden blev det dags för mellanmål och barnen mumsade glatt ( så också Lillan, som vid det här laget hade lagt av med brandalarmet.) i sig kex och drack saft. Efter denna stärkande paus, blev det lek för hela slanten på klätterställningarna! Nu var Lillan glad och nöjd igen, klättring är ju hennes grej, vem kan sura då?!

Efter 2.5 h i den kalla, nordliga vinden, kändes det skönt att sätta sig i bilen och åka hem för att äta lunch. Lillan var nöjd med utflykten, trots att hon varit så arg. Fast i en 4 årings värld så hade det redan : ‘viri å’ firi’! 😉

Mitt i dagen blogg!

Att skriva och blogga har alltid legat mig varmt och järtat och är ett av mina största intressen. Som liten skrev jag radvis med dagböcker och fyllde först fina dagböcker ämnade för det ändamålet och sedan när de tog slut och veckopengen inte räckte till nya, använde jag vanliga skolhäften.

Nu har jag bloggat sedan jag väntade Lillan, så det blir hela fem år till hösten. Ibland mera flitigt och ibland mindre. Bloggningen är ju ingen prioritet precis, utan det är på kvällarna efter att barnen gått och lagt sig som jag får tid vid tangenterna. Så, nu känns det ju lite konstigt då klockan är 15.15 på efermiddagen och jag mitt i allat har lite tid att skriva ett kort inlägg och svara på kommentarer.

Lillan leker med grannes femåring och det är prinsessor som står på schemat. Naturligtvis! Sonen är fortfarande vid skolan och har sin sista lektion med schackklubben innan skolåret är slut och äldsta Dottern kommer hem om en halvtimme. Hon skulle egentligen gå till teckneklubben efter skolan, men hon ringde just och den hade inhiberats för idag. Hon lät lite besviken eftersom samma sak hände samma vecka…

Så, mitt i allt sitter jag här då och stjäl några minuter framför datorn. En helt vanlig, solig, men faktiskt kylig eftermiddag… 😉

Jobberbjudande

Telefonen ringde igår på förmiddagen. Jag svarade lite slött,tänkte att det var någon som ville sälja något igen. I andra ändan nåddes jag av en glad kvinnoröst som berättade att hon ringde från ett dagis och att hon skulle vilja anställa mig! En av hennes anställda slutar i  vår och chefen för dagiset tänkte genast på mig för mig att ersätta henne! Telefonsamtalet gick något i stil med:

– We have an opening next fall for about 20 hours a week and we think you’d be the perfect fit for our center and our needs. The position is from 9-2, Tuesadys through Fridays. And you can bring your daughter with you…..?

Jaha, vad svarar man på sådant? Jo,jag berättade åt chefen, som jag känner från förr, att visst jag skulle tänka på saken och tackade för att hon tänkte på mig! Imorgon, torsdag ringer jag åt henne  och tackar ‘JA’!

Det kommer att bli idealiskt! Lillan får komma med mig, det är endast 20 h/vecka, lite extra inkomst plus att det blir skoj attt arbeta  igen! Barnen är yngre på detta dagis. För åtta år sedan jobbade jag också med barn, men de var alla i skolåldern och hade varierande grad av autism. Nästa höst blir det barn i åldrarna  1-5 år, så det blir nog lite annorlunda skulle jag tro. 😉

Killing time…

Maken jobber kväll och natt idag, så jag har befälet här hemma i kväll. Äldsta Dottern hade pianolektion och eftersom jag vet med erfarnhet att syskonen inte kan hålla sig stilla och tysta i 45 minuter, så åkte vi till en park för att leka lite i vårkvällen medan vi väntade på Stora syster. Det var fortfarande ca.15 grader varmt och solen lyckades värma oss lite trots att klockan var kring 18 tiden. Sonen som haft shorts sedan den, ovanliga för årstiden, värmeböljan i mars, frös inte alls. Det gjorde inte Lillan heller och sprang omkring i kjol och t skjorta.

Själv hade jag nog min vårjacka och byxor på mig. Jag är alldeles för frusen för att springa omkring i shorts i 15 graders vårvärme. men, barnen hade skoj och klättrade omkring och fick vara hur högljudda som helst eftersom vi inte satt inne hos pianolärarinnan medan pianolektionen hölls!

Drömklänning i blått…

Så här såg den ut, drömklänningen som Dottern och jag hittade igår när vi var ute och klähandlade på tu man hand. Jag som alltid älskat blått föll pladask och provade den efter Dottern. Vi kunde dessutom båda ha den!   Dock föll ingen av oss för priset, $120…