På två ben!

Äntligen!
Äntligen!

Så här glad såg Dottern ut i förmiddags efter besöket hos ortopeden! Efter 7 långa veckor har hon kastat gips, kryckor och sin speciella ‘walking boot’ i väggen och hennes högra ben har läkts riktigt snyggt! Oj, vad glad hon var! Det kändes ju lite konstigt att g[ normalt igen eftersom musklerna har förtvinat lite och efter att hon kommit hem från skolan på eftermiddagen blev det att vila den trötta foten som varit beskyddat inlindad så länge. Eftersom läkningen fortfarande pågår får hon fortfarande inte hoppa eller springa under de närmaste två veckorna, men får alltså gå. Hon är, i skrivande stund, på väg hem från sin danslektion. Det skal bli intressant att höra hur det har gått. Hon har inte missat en enda lektion de senaste veckorna, men istället för att dansa och öva, har hon suttit och tittat på. I kväll har hon i alla fall fått med i svängarna! 🙂

 

Ansiktslyftning

Vi har redan bott i vårt nya hus, i vår nya förort till Minneapolis i nästan två år och stortrivs! Vi trivs med huset, vi trivs med grannarna, de nya skolorna osv. osv. Något som vi däremot börjat tröttna på är det beiga! Det är beigemålat invändigt precis överallt! All rum är beiga! Vi hade alltså inget att säga till om när huset byggdes, utan alla väggarna fick sig iklädda denna beiga målfärg. Nåja, till all lycka är det ju just målfärg! Lätt att måla om och måla över, vilket vi redan har gjort lite här och där. Det lilla badrummet på bostadsytan har fått sig en omgång ljusblå färg för att pigga upp och det blev riktigt bra. Till detta hittade jag en bild av en solndegång och en strand. Naturligtvis! Vad annars? Har man vuxit upp i Fäboda, så har man! 🙂

På övre våningen har vi två badrum. Ett för barnen och ett för oss vuxna. Barnens lilla badrum har fått ta sig an ljusgula väggar och det blev nästan lite för ljust där inne! Det finns inga fönster, så på ett vis är väl detta bra, men vi blev faktiskt tvungna att dämpa belysningen för att kunna stå ut med färgen!

Nu har vi då alltså kommit till barnens rum och idag, söndag färdigställdes Dotterns rum! Det blev  blått på tre väggar och sedan en tapet med havsmotiv på den fjärde väggen. Hon hjälpte pappa att både måla väggarna och hänga tapeten och de kom riktigt bra överens och fint blev det! En stolt och glad, nästan 13 åring ligger där uppe i kväll och drömmer om delfinerna på väggen.

IMG_2370 IMG_2369 IMG_2368 IMG_1707

Som ni ser är Dottern mer än nöjd!

Nästa rum som står på tur är Sonens och han vill ha en liknande ansiktslyftning med tre målade väggar och ett tapetmotiv. Vanliga tapeter är numera svåra att komma över här, men detta med en stor bild är nu det som är den nya flugan. Kanske det är likadant hemma?

Sonen och Maken beställde hans motiv i kväll på nätet. Det blev ett djungelmotiv med mycket grönt i bilden, men andra färgalternativ var brunt, gult och mörkt rosa. De väntar med färginköp tills bilden kommer för att riktigt kunna se vad som kommer att passa. Sist men inte minst blir det Lillans rum och hon har just meddelat att hon vill ha lila och blåa väggar, så vi får se vad det kommer att bli till…! 🙂

 

 

 

 

 

Dig it!

Det har varit mycket sång och musik de senaste dagarna verkar det som. I fredags gav den tredje årskursen vid Sonens skola en musikal som kallades, Dig It! Den handlade om fossiler, de grekiska gudarna, datering av arkeologiska fynd, mumier osv, osv. Den var endast 45 minuter lång, men  lyckades täcka en hel massa historiskt material. Tyvärr var jag faktiskt lite besviken på lärarna som hade hållit i trådarna. Barnen hade jobbat duktigt, men lärarna hade slarvat lite här och där med musiken, med dräkterna och med koreografin tyckte jag. Sonen hade en kort del där han läste och skulle ha klarat detta galant om inte rösterna på CDn hade blandat bort honom till att börja med. Barnen sjöng nämligen till musiken på en CD, vilket är helt ok tycker jag. Det är dyrt att anställa en hel orkester! Dock hade musikläraren helt enkelt GLÖMT att banda om musiken till en annan CD och inte tagit bort rösterna som redan fanns på CDn! Inte alls bra! Jag var måttligt imponerad, men tyckte ändå att eleverna förtjänade all det beröm som de kunde få!

Sonen klar att läsa under föreställningen.
Sonen klar att läsa under föreställningen.

Palmsöndagen…

…firades med pompa och ståt, som sig brukligt i vår kyrka är! Barnkörerna sjöng, söndagsskolbarnen sjöng, de vuxna körers sjöng och sist med inte minst trummorna ochtrumpterna ljöd,

Prepare Ye the Way! 

Prepare ye the Way for the Lord!’

Lillan sjunger och viftar med sitt palmblad tillsammans med både vuxna och barn. Vilken stämning!
Lillan sjunger och viftar med sitt palmblad tillsammans med både vuxna och barn. Vilken stämning!