Paus i vardagen

IMG_3621

 

Sonen hade simträning i kväll, men vi bestämde oss helt kallt att skippa den! Det har varit sena kvällar precis varnade kväll den här veckan och barnen har inte varit i säng förrän kl.21. Skolbussarna kommer tidigt och därför stiger barnen också upp med tuppen. Maken och jag enades enhälligt om att ta ledigt från fritidsaktiviteter i kväll och vad skönt vi har haft det! Vi har absolut inte gjort ngt speciellt heller. Läxorna är gjorda, barnen tog långa bad och själv hann jag faktiskt koka mat i kväll. Inte bara öppna några burkar soppa, för att i alla hast värma på hällan, så att vi igen kunde åka vid 16.30 tiden. Det blev ingen märkvärdig middag heller, spaghetti med tomatsås och en grönsallad till, men vi fick äta tillsammans och det var inte bråttom.

Nu sover hela huset och Maken och jag sitter med varsin skärm. Ljusen i Iittala ljusstakarna är tända och här råder lugn och ro. En dag kvar på arbets- och skolveckan innan helgen kommer emot….

Annonser

Bloggbabbel

Tankarna flyger omkring kors och tvärs i huvudet om allt och inget, så detta kan bli ett väldigt intressant inlägg, eller så blir det väldigt tråkigt. Läsaren får själv bestämma…

Tanke nr.1:

Downton Abbey är redan över för denna säsong. Jag har inte tittat på det sista avsnittet ännu, men har förstått att det är ett trevligare, varmare säsongsslut än förra årets bilolycka och en död Matthew! Jag har också tjuvläst på FB att Mrs. Hughes och Mr. Carson tar varandra i handen och att slutet gott, allting gott för makarna Bates…! Ser fram emot att ta mig en titt någon kväll när inte timmen är så sen.

Tanke nr.2:

Det här vädret, det här vädret. Inget vi kan göra åt, men usch, vad alla börjar bli trötta på denna vinter från istiden! Vi är återigen tillbaka i frysboxen med dagstemperaturen på -20 i morgon och idag! Och mera snö kommer det. Parkeringsplatserna börjar bli grymt smala med färre och färre parkeringsfickor och det börjar bli väldigt svårt att se runt alla ihop plogade snöhögar när man är ute och kör. Suck och stön. Våren kan inte komma fort nog i år. Det skall verkligen bli skönt att åka till Arizona!!

Tanke nr.3:

Våldet och allt som pågått i Kiev i Ukranien den senaste veckan och vad som skall hända härnäst…

Tanke nr.4:

Självaste Barack Obama kom på besök till Minnesota idag. Jag har inte hört på hans tal om pengar till förmån för masstransporten och inte fick jag se Air Force One heller. En gång när vi bodde i vårt gamla hus, flög Air Force One rakt ovanför våra huvuden när jag var ute med barnen! Det ni! 😉

Tanke nr.5:

Leonore?! Stackars lilla Sessa! Då det finns så många andra, vackra, kungliga namn! Och tänk vad skönt det måste få vara för föräldrarna att vara bosatta i New York! Eller kanske lite konstigt, eftersom jag tvivlar på att de blir behandlade som kungligheter här på andra sidan Potten. Såg att det svenska kungaparet var på besök för att träffa sitt nya barnbarn och detta ledde till tanke nr.6; Hur reser det svenska kungaparet över Potten? De har ju ingen Air Force One precis. Hoppar de på första, bästa SAS plan?!  Hur som helst. Stort grattis till de nya föräldrarna! ( Förresten, vet någon hur gammal denna Herr Christopher O’Neill är. Han ser ut att vara en bra bit äldre än frun…)

Tanke nr.7:

Hur i all världens tid skall vi, Maken och jag hinna med här i mars när varje helg är upptagen med barnens diverse aktiviteter. Danstävlingar, simavslutning m.m, m.m. Time will tell, I guess! 🙂

Den som spar han har…

…sade flickan och räknade sina sparade veckopengar. Hon var glad och nöjd när hela summan visade sig bli hela 38 USD!

Vi hade tid nu på förmiddagen att åka och titta på leksaker innan skolan och hem kom vi, endast en timme senare, med en nöjd, fattigare flicka med två nya dockor och ett stort leende på läpparna! 🙂

IMG_3611

Glad och nöjd konsument!
Glad och nöjd konsument!

Ut på resa

Så, igår bokade vi äntligen flygbiljetterna som vi talat om så länge, men inte kommit oss för att boka. Tittat lite på priserna och förundrats över hur grymt dyrt det är att flyga! Dessutom innehåller ju biljettpriset endast, just det, biljetten. Och till och med den kommer ju inte på papper längre, utan det handlar ju bara om e biljetter!

Så, nu har vi alltså lagt ut över 2000 USD för att flyga i början av april då barnen har vårlov. Vi flyger alltså inte hem över Potten den här gången, utan det handlar om en resa till delstaten Arizona och Makens äldsta syster med familj. Vi har pratat om resan en längre tid, men alltså inte gjort ngt åt saken. Nu när biljetterna är bokade är barnen verkligen spända och förväntansfulla! Makens äldsta syster brottas med bröstcancer och har nu lyckats slå alla odds och sparkat cancern i baken för en andra gång och som hon själv säger, lever på lånad tid. Medan hon nu ännu finns i livet och är någorlunda frisk ville vi åka och hälsa på henne och hennes familj. Hon har redan kämpat med cancer i fem år, så vem vet hur länge till hon får leva. 

Dock kommer detta inte att bli en ledsam resa, utan jag gissar att det kommer att bli hur roligt som helst. Tyvärr har inte kusinerna vårlov på samma gång, så vi har sagt åt värdparet att vi tar in på hotell, så att allt lugnar ner sig på kvällarna och de kan få sina barn i säng i en passande tid.

Alltså, satt jag just och tittade på hotell runt Phoenix för att se på utbudet. Jo, då, det finns en hel del att välja på. Från spartanskt möblerade motell för 34 US/natt till lyxhotell på 200 USD/natt. Hmm, vi får väl ta ngt däremellan gissar jag.

Arizona har ju ökenklimat, hett på dagarna och kallt på nätterna, så det kommer säkert att bli en stor, men skön omställning för oss efter denna stränga vinter. Gissar att vi knappast kommer att fått uppleva mycket värme här i norr i slutet på mars ännu, speciellt inte med så mycket snö på marken. Hotellet som vi väljer behöver minsann ha en simbassäng utomhus för oss att alla att plaska runt i. Gärna en bubbelpool för mamman i huset också!  Något annat som jag ser fram emot är att få se stora kaktusar! Vid juletider kläs dessa kaktusar med jullampor, och det skulle ju verkligen vara en syn! Dock kommer vi att missa detta fenomen.

Dessutom har Makens goda vän med fru och två små pojkar flyttat till Phoenix trakten, så vi får slå två flugor i en smäll och hälsa på dem också! Det skall verkligen bli roligt!

Om jag nu bara kunde hitta ett lämpligt boende åt oss…

Chick-Fil-A

IMG_3607

 

Idag efter Lillans danslektion möttes familjen vid det relativt nya snabbmatstället Chick-Fil-A. Denna kedja kommer från delstaten Georgia och i en förorterna har nu den första restaurangen öppnats här i Minneapolis.

Maten var god faktiskt! Kanske inte SÅ bra att vi behövde stå i en kö som ringlade sig ut hela vägen ut genom dörren, men visst var det gott att prova på dessa omtalade kycklingsmörgåsar med panerad kyckling och severade på en semla.  Definitivt ett strå ( ja, eller egentligen flera strån!) vassare än de vanliga hamburgerkedjorna, men någon stamkund blir jag nog inte.

Tacka vet jag hemmagjord mat! 😉

Kalasat färdigt

Det blev ett bra, men vilt och högljutt kalas! En av de inbjudna gästerna kom aldrig, men till all lycka var inte Lillan alls ledsen över detta. Alla de andra gästerna kom ju. De flesta grannflickor förutom en kompis från barnkören i kyrkan.

Det blev lekar, skoj och skratt. Till middag hade jag köpt färdig ostpizza.  Lillans favorit. Färdiggjord, bara att grädda. Medan barnen lekte paketleken, gjorde jag i ordning den snabba middagen. Dottern hade gjort ett fantastiskt jobb med paketleken. Hon paketerade in en liten present bestående av två blyertspennor och lite godis i små lådor, en massa plast med tejp och sedan en till låda och sist presentpapper på allting. Barnen satt i en cirkel och presenten skickades runt cirkeln mellan gästerna medan musiken spelade. Så fort musiken slutade spela började paketet rivas upp av gästen som det landade hos. Dottern hade gjort ett så bra jobb att det tog väldigt länge för barnen att öppna paketen. Inget annat än händerna får användas, vilket kan vara nog så besvärligt när en massa tejp står i vägen och sekunderna är korta då musiken inte spelar

Efter att paketens öppnats blev det pizza och det var lustigt att se vilka barn som frivilligt tog grönsakerna till som jag hade lagt fram. En av grannflickorna såg inte speciellt glas ut när jag satte några morötter och ärteskidor på hennes tallrik, men hon sade inget, utan tog bara emot. Dock märkte jag att hon inte åt dem, utan de lämnades på tallriken.

Medan jag dukade av förrätten och dukade på igen (tårtan) lekte barnen några andra lekar och ljudnivån var hög, men roligt hade de. Efter att jag kommit i kapp på kökssidan blev det tårta med glass. Vi sjöng åt Lillan och hon blåset ut alla ljusen  och efter sedvanlig tradition hurrade alla när hon hade lyckats blåsa ut alla sex.

Till sist blev det att slå sönder pinatan. Jag hade hängt den i garaget, det var den bästa platsen tyckte Maken och det måste jag nog hålla med om när sju stycken ungar turas om, med ögonbindel och en sopkvast, att slå sönder den för att komma åt godiset. Lillan hade bestämt velat ha en pinata när vi planerade hennes kalas. Det skrattades och skrek och barnen hade hur kul som helst. Speciellt när Sonen lyckades få huvudet av hundpinatan, men den gick inte annars sönder och allt godiset fanns fortfarande inuti! Jag hängde upp den stackars kraken igen och nästa gäst lyckades slå sönder kroppen på papperspinatan och allt godiset föll ut. Barnen rafsade snabbt åt sig allt och vi delade upp det så att alla fick lika många på var. Rätt skall vara rätt!

Det blev en lyckad fest och Lillan var mer än nöjd när den sista gästen gick ut genom dörren vid 20 tiden. Nu behöver vi inte fira någon förrän i slutet på april. Då fyller Dottern 14…!