Tillbakablick

Jag var i vecka 41 och stor som ett hus. Eller åtminstone kände jag mig stor som ett hus! Det var en het lördag morgon den 29.4 2000, tidigt, när Maken och jag gick in till sjukhuset, hand i hand. Nåja, gick och gick. Med denna enorma mage som jag stoltserade med var det nog mera en ankgång från min sida skulle jag tro! Dock var Maken alldeles för snäll och artig för att påpeka ngt sådant.

Denna bild togs ungefär två veckor innan Dottern kom.
Denna bild togs ungefär två veckor innan Dottern kom.

Förlossningen igångsattes mitt på förmiddagen och på kvällskvisten kom då äntligen Dottern! Själva krystningsfasen tog länge, över tre timmar och när hon då äntligen kom förstod alla varför. Dottern vägde hela 4.2 kg och hade en imponerande längd på 58 cm!

En nyfödd, stor bebis blir vägd.
En nyfödd, stor bebis blir vägd.

Vi stannade på sjukhuset i 48 timmar, vilket är brukligt här om allt har gått bra och det hade det ju lyckligtvis gjort för våran del.

Det blev en varm vår och en likadan sommar. Vi ägde en bostasdrätt på tredje våningen med luftkonditionering endast i sovrummet, så det var minsann varmt.

Jag hade vårdledigt från jobbet. Det som måste beviljas, enligt amerikansk lag är 6 veckor, men jag hade till all lycka fått vara frisk som en nötkärna under graviditeten och sparade ihop alla semester och sjukdagar och fick på så sätt ihop hela 12 veckors lyxledighet med mitt första barn!

Dottern, någon månad gammal.
Dottern, någon månad gammal.

Vi var så stolta över vårt första barn och trodde att alla föräldrar till sin första bebis hade det så lätt som vi hade. Dottern sov direkt från kl.23 till 06.00 och detta trodde vi var helt normalt. Annat fick vi höra en kväll när vi var bjudna till Makens kollega och de hade en 1 årig son. Han hade haft kolik som bebis, inte sovit, inte ammat osv, osv. Då först började vi förstå hur lätt vi hade det med Dottern som var så lugn av sig, sov och åt duktigt.

Dagens Dotter efter att hon öppnat dagens födelsedagspresent.
Dagens Dotter efter att hon öppnat kvällens födelsedagspresent.

Så här ser Dottern ut idag, 14 år gammal! I kväll firade vi henne på nytt, men den här gången bara med familjen och den middag som Maken och jag tillsammans hade tillrett som hon hade önskat sig. Sedan hade jag en stor påse åt henne med lite skojpresenter. Hennes favoritläskedryck, ett eget paraply, eftersom regnet fortfarande öser ner, och lite choklad. Hon var nöjd och glad och fick sig ett gott skratt.

Glasstårtan från i söndags åt vi opp efter att vi tänt ordentliga ljus den här gången och sjungit för henne.

I skolan hade hennes kompisar  sjungit för henne och hon hade delat med sig av bakelserna som hon hade med sig. Hennes kompisar hade dessutom, enligt skolans tradition, utsmyckat hennes skåp i hallen på alla möjliga sätt.  Det blev minsann en bra dag för Dottern och för att hon verkligen skulle komma ihåg sin 14 årsdag, har det snöat sgs hela dagen också! 😉

Den halvätna glasstårtan med rätta ljus på den här gången!
Den halvätna glasstårtan med rätta ljus på den här gången!
Dottern med sina syskon. Bilden togs för några veckor sedan i varma Phoenix, Arizona.
Dottern med sina syskon. Bilden togs för några veckor sedan i varma Phoenix, Arizona.
Annonser

Vårregn

Eller mera som ett vårskyfall som aldrig verkar vilja ta slut! Jösses! Vi har nu haft två hela dagar med väldigt lite uppehåll i regnandet och det börjar synas lite överallt. Dammen utanför fönstren är sgs full, vägen till vårt hus ligger låglänt och om detta regn får hålla på tills inkommande fredag som meteorologerna spått , lär nog denna väg vara översvämmad på flera ställen. Kan bli en aning knepigt att ta sig till mataffären då…

Kallt och dystert är det också. När jag åkte iväg med barnen i kväll till deras respektive pianolektioner satte jag på mig min tunnare vinterjacka och värmen var påslagen i bilen. I slutet på april?  På dessa breddgrader?!

Sonen hade läst en berättelse under lektionen i spanska idag om ett regn som aldrig ville ta slut och personerna i berättelsen måste klättra högt upp på ett berg för att komma undan det stigande vattnet. Han funderande om detta regnandet skulle leda till samma sak här hos oss. Nu är Minnesota precis lika platt som  plattlandet Österbotten, så det finns liksom inte så många bergstoppar att klättra upp på. Hustaken skulle väl bli det första stället som vi alla tog tillflykt till skulle jag tro. och jag som är så grymt rädd för både att klättra och för höjder….

Nåja, detta inlägg barkar snart åt skogen om jag inte sätter punkt. Dags att krypa till kojs vare sig det regnar eller inte. I morgon väntar jobbet igen… God natt!

Och firandet har påbörjats

Firandet av Dottern alltså! Hon fyller som sagt 14 inkommande tisdag, men i dag till lunch gick vi ut på restaurang.
Ända sedan barnen har varit små har vi låtit dem välja vilken restaurang de vill åka till för att fira sin födelsedag. När de var yngre handlade det ju ofta om McDonalds så klart. Nu när de börjar bli äldre, blir det ofta dyrare ställen, men då också bättre mat än hamburgare och fransk potatis!

Dottern ville åka till en restaurang som heter Granite City. Då mommo och moffa var här och hälsade på för snart 6 år sedan åkte vi dit en gång och de tyckte också om maten som  serveras där.

Anledningen till att Dottern ville åka idag, söndag var att det varje söndag mellan 12 och 14 serveras ‘brunch‘.  Detta mål mat som är något mellan lunch och ‘breakfast’ och så har det fått benämningen brunch. 

Vi mötte fammo och faffa vid restaurangen  efter avslutat kyrkobesök. Regnet hällde ner över bilen när Maken rattade den norrut på motorvägen. Det har lovats regn, regn och ännu mera regn de närmaste fem dagarna, så det lär skall vara rätt dystert på väder fronten ett tag framöver.

Hur som helst, fram kom vi och mötte upp med svärföräldrarna. Vi var inte de enda som hade denna brunch ide denna söndag och vi fick helt enkelt vänta i kö en stund innan vi fick vårt bord. De flesta restauranger här omkring har, för flera år sedan slutat acceptera bordsreservering, utan funktionerar enligt principen ‘first come, first served‘.

Alla var vrålhungriga  20 minuter efter ankomst då vi fick vårt bord. Och är det bästa med brunch att den serveras buffet ( smörgåsbord) stil. Det är bara att ta en tallrik och börja ta för sig av den goda maten.

Det bjöds på allt möjligt gott:  frukter, sallader, potatisgratäng, bacon, bullar, våfflor, korv, kött, omeletter osv. Jag behöver väl knappast påpeka att kaloriräknandet åkte ut genom fönstret för den här dagen och både Maken och jag åt gott, ävenom vi verkligen inte försökte äta hur mycket som helst.

En mörk bild av Dottern vid Granite City.
En mörk bild av Dottern vid Granite City.

Själva födelsedagsbarnet njöt i stora drag. Speciellt av omeletterna som du beställer av kocken, som tillreder dem färska åt dig allt medan du tittar på.

Efter att vi hade ätit oss mer än mätta, betalade vi och åkte hem till oss. Vi satt och pratade en stund, barnen visade allt möjligt och omöjligt åt sina farföräldrar och sedan blev det dags för glasstårta och presenter. Vi hade köpte glasstårtan igår, lördag när vi var ute och shoppade. Vi sjöng och Dottern fick presenter, precis som det skall vara på en födelsedag. Tyvärr råkade hon få precis samma färgpennor av både oss och fammo och faffa! Hon hade önskat sig ‘woodless coloring pencils’ och vi hade  köpt dem åt henne! Dock var Dottern mer än nöjd och började rita direkt!

Dottern blåser ut de två futtiga ljusen som jag hade hemma. Vi får göra det rätt på tisdagen med alla fjorton lusen!
Dottern blåser ut de två futtiga ljusen som jag hade hemma. Vi får göra det rätt på tisdagen med alla fjorton ljusen! Fammo till vänster.

Efter kaffet var urdrucket och tårtan uppäten var det dags för svärföräldrarna att styra kosan österut igen och hemåt. Familjen i det bruna huset med vita knutar byltade på sig för att gå på en snabb promenad/cykeltur innan regent började igen. Vinden ven kring våra öron och  det var vått överallt, men trots detta blev det en runda på nästan 3 km och det kändes skönt efter allt ätandet att komma ut och röra på benen.

Vi hann precis hem innan regnet öste ner igen. Det piskade mot fönsterrutorna och blåsten tilltog ännu mera! Vi hade verkligen tur som inte hamnade i detta skyfall, för vi skulle ha blivit genomdränkta på nolltid!

De nya färgpennorna fick helt klart godkänt!
De nya färgpennorna fick helt klart godkänt!

Att planera fest

Det blev en lååååång eftermiddag som gick i shoppandets tecken denna lördag! Dottern, som inkommande tisdag fyller 14 år, planerar kalas för flickkompisarna. Detta kalas skall inte gå av stapeln förrän på tre veckor än, men i.o.m att de följande helgerna är helt upptagna av generalrep respektive uppvisning i dans, så var det bäst att åka idag.

Mycket skulle inhandlas till detta kalas. Temat är Hawaii och gästerna skall sova över i sovsäckar nere i källaren på golvet om alla femton flickor kommer! Det lär skall bli liv i luckan!

Dottern är bra på att planera och hade två olika listor klara. Det vara bara för oss att gå igenom butikerna och välja vad hon skulle ha. Vi började vid ‘festbutiken’ och  Dottern plockade i kärran. Det tog henne över en timme att välja mellan allt och både Brorsan och Mamman blev lite uttråkade. Dock är det inte varje dag man fyller 14 och jag hade sagt åt Dottern att ta god tid på sig, och faktiskt välja det hon ville ha, eftersom vi troligtvis inte skulle komma tillbaka före kalaset.

Rader med färggranna tallrikar, servetter, koppar, bordsdukar etc. Inte undra på att det tog Dottern en stund att välja!
Rader med färggranna tallrikar, servetter, koppar, bordsdukar etc. Inte undra på att det tog Dottern en stund att välja!

När hon då äntligen var klar gick vi till kassan och hon lade upp allt på bandet. Det blev en nätt summa måste jag säga och Dottern såg på mig med olyckliga ögon. Jag försäkrade henne att inte tänka mer på saken. Detta är hennes dag och hennes syskon hade ju faktiskt också kalas tidigare i år, så det så!

Efter denna affär åkte vi då till hobbyaffären. Därifrån blev det olika slags pärlor för armband och halsband som skall träs som aktivitet på detta kalas och också batikfärg för handdukar som skall färgas!  Gästerna själva tar med vita handdukar, som sedan skall färgas i alla regnbågens färger.

Hon har också bestämt sig för vilken mat som skall serveras på kvällen, vilka läskedrycker hon vill bjuda på och vilket morgonmål som skall serveras.

Inbjudninsgkortet hade hon naturligtvis designat på sin Padda och efter att hon hade kollat datumen med Maken och mig, skickade hon dem iväg på elektronisk väg.

Efter hela eftermiddagen på språng kom vi då hem med två jättelika påsar, som Dottern nu då får förvara på sitt rum tills det blir kalasdags. Ännu är det några småsaker som behöver inhandlas, men vi har ju som sagt tre veckor på oss…

Kalorisnålt…igen!

Jaha, så är jag tillbaka till bantandes underbara värld igen. Hå, hå! Den som följer med denna blogg, kommer kanske ihåg att jag senaste sommar bantade ner mig hela 10 kg på relativt kort tid och var mycket nöjd över detta. Jag gick i affärer och inhandlade nya sommarkläder och livet var på toppen! 🙂

Efter att jag slutade banta, höll jag vikten nere rätt länge faktiskt. Jag fortsatte att väga mig en gång per vecka och det tror jag hjälpte enormt. Jag höll vikten min och det kändes bra.

Sedan i julas har jag slappat till, slutat hålla koll på den där nålen på vågen, börjat äta mera igen och vips! Fem extra kilon kom krypande i rasande fart! Varför måste mat vara så gott?? Och varför har vi kvinnor så lätt för att lägga på hullet? Suck och stön!

Så, nu är jag alltså tillbaka till kaloriträsket sedan senaste helg och är hungrig som en varg sgs hela tiden, innan kroppen vänjer sig vid färre kalorier. Förra året tog det två veckor, gissar att det är likadant den här gången.

Dock har jag redan gått ner 1 kg, så när jag börjar på med denna plåga som kallas bantning, brukar jag se resultat direkt. Jag använder ett program/app som kallas ‘My Fitness Pal’ och det passar mig utmärkt. Det hela går helt enkelt ut på att räkna kalorier och matcha antalet kalorier med den aktivitetsnivå som kroppen befinner sig på. Inga mirakelmediciner för mig inte, för jag tror helt enkelt inte på dem!

Eftersom kolhydrater är den största boven i dramat, har jag helt slutat med bröd, ris, potatis, bullor, kakor, choklad, godis, kex etc. Jag unnar mig sockerfritt tuggummit hur mycket som helst och råa grönsaker i massor. Råa grönsaker innehåller faktiskt så lite kalorier att jag inte ens räknar dem! Men vist känns det lite surt att gnaga på en morot på kvällarna, när jag mycket hellre skulle vilja ha en skål glass med chokladsås! 😉

Det som är roligt den här gången är att Maken bantar med mig. Han är inte heller nöjd med sin vikt och beslöt sig för att han behövde ta itu med detta. Alltså, nu jämför vi då vem som har ätit vad, hur många kalorier den andra har kvar i slutet av dagen osv. Dock måste jag säga att jag är en aning avis på honom eftersom dataprogrammet har gett honom över 2 000 kalorier att konsumera på ett dygn! Själv har jag endast 1200 kalorier per dygn!

Dock är ju Maken så mycket större än vad jag är ( han mäter 195 cm i strumplästen, jag hela 40 cm kortare!!) plus att han är karl och förbränner kalorier mycket snabbare än vad jag gör, så det är nog därför som han har mera kalorier att vända sig med också.

Hur som helst, vi får se hur det här kommer att gå… Tänkte att jag skulle komma ner till vikten som jag hade när jag flyttade hit som ung och grön 20 åring… Ha! Jag tvivlar hårt på den saken, men jag kan ju alltid försöka. Till att börja med vill jag gå ner de fem kilona som jag gått opp. En sak i taget…

Glad påsk!

Vi har, som alla andra kristna runt jorden firat påsk! I något krympt format eftersom både Långfredagen och påskannandagen inte existerar inom skolväsendet i vårt skoldistrikt och barnen har skola båda dagarna. Men, men, man tager vad man haver och gör det bästa av situationen.

På Långfredagen gick vi i kyrkan och det var extra trevligt, för fammo och faffa kom med. De är inte medlemmar i vår lutherska kyrka, utan de hör till en metodistkyrkan i grannförorten. På Långfredagen hölls en familjegudstjänst i vår kyrka som både Sonen och Dottern deltog i och de kom för att höra på. Dottern sjöng i kyrkan med några andra av sina skönsjungande vänner  och ledde församlingen i flera lovsånger och psalmer. Sonen sjöng med sin barnkör. Båda klarade det galant!

Här står Dottern, tredjen från vänster och väntar på att gudstjänsten skulle börja. Hon var nog lite nervös sade hon efteråt...
Här står Dottern, tredjen från vänster och väntar på att gudstjänsten skall börja. Hon var nog lite nervös sade hon efteråt…

På Påsklördagen kom det inte några häxor på besök från Blåkulla. De hittar inte ända hit på sina kvastar! (Eller kanske kaffet tar slut i kaffepannorna under en sådan lång resa, vad vet jag?!) Dock ordnades en äggjakt på vår gata och trots den kyliga morgonen mötte massor med grannar upp! Till och med självaste Påskharen kom!

En hel del grannar mötte upp trots det kyliga vädret.
En hel del grannar mötte upp trots det kyliga vädret.
Påskharen och Lillan
Påskharen och Lillan

Efter att barnen hade gått igenom sina påskkorgar i morse efter att de hade vaknat, klädde vi på oss och körde till kyrkan igen för påskgudstjänsten. Det var helt proppfullt i kyrkan och man undrade ju så smått var alla dessa människor håller hus under helt vanliga söndagar?

Det var mycket fint i kyrkan med träkorset framme vid altaret helt dekorerat i vita påskliljor och sedan blommor över allt. Musiken var pampig, som den alltid är  på påsken och det fick mig att rysa och riktigt njuta! Härligt!

Barnen satt med i kyrkan och Lillan tyckte att det var fint. Speciellt med alla blommorna. Prästen predikade om kvinnorna vid graven på påskmorgonen när de fann den tom och hur många som i dag tvivlar på att detta faktiskt har hänt. Hur kan någon uppstå från de döda? Prästen fortsatte med att han respekterar alla dessa frågor och tycker det är bra att vi ifrågasätter Bibeln. Han uppmanade oss att inte bara fortsätta att tvivla, utan att ‘dig deeper and find out. Do research!’ Vår nya präst är bra! Han utmanar oss församlingsmedlemmar att tänka och känna. Inte bara vara robotar och gå till kyrkan bara för att man skall som kristen, utan faktiskt tänka, känna, läsa, forska och ja, som sagt ‘dig deeper.

Festgudstjänst!
Festgudstjänst!

Efter gudstjänsten kom vi hem och njöt av dagen! Det blev varmt idag, hela 22 grader och solen sken från en molnfri himmel! Barnen var ute, jag var ute och Maken som kom med till kyrkan på förmiddagen efter avslutat 24 timmars skifte på jobbet, kröp i säng.

Vid 17 tiden stod jag för påskmiddagen och enligt traditionen blev det påskskinka. Jag var nöjd med middagen och det var alla andra också. Vi satt ute på verandan och åt!

Efter en trevlig kväll och en god efterrätt som fammo hade med sig, gräddtårta med jordgubbar, var alla mätta och belåtna och det var dags att lägga barnen i säng. I morgon, påskannandag hemma i Finland, är en helt vanlig skoldag hos oss….