Youtube: The Star Factor

 

En del av musikalen som Sonen var med i är nu på YouTube.  Han spelar ‘Noah’ och är trummisen….

Annonser

Gräsänkan bjuder på plättar

Undertecknad blev gräsänka igår, lördag! Maken har lämnat mig i några dagar för värmen, eller rättare sagt hettan i Phoenix, Arizona! Han har nämligen åkt på snabbvisit till syster med familj för att, dels hälsa på och dels hjälpa till med att lägga ett laminatgolv! Eftersom vi var alla där på besök i våras, är det bara Maken som åkte den här gången. Barnen var nog lite besvikna, men det är så dyrt att resa, så vi beslöt att endast ha Maken att åka den här gången.

Alltså, är jag gräsänka i några dagar innan planet landar i Minneapolis med Maken igen. Vackert så.

I kväll blev det plättkalas! Jag har äntligen lärt mig att steka plättar! Det är ju egentligen inte så svårt, bara pannan är tillräckligt het. Här har jag inte lyckats få tag på någon plättpanna, så jag använder två stycken stekpannor istället. Inte ens Ikea säljer de där gammaldags runda järnstekpannorna med fyra enskilda ställen för att kunna steka fyra små plättar på en gång så att de inte går ihop. Kanske dessa stekpannor inte ens säljs längre där hemma?!

Hur som helst, plättarna kanske inte har den där fina, runda formen som de alltid hade när min Faffa stekte dem ( pga bristen på en plättpanna.), när jag och mina syskon var små, men de blev ändå rätt bra tyckte jag! Barnen njöt av sina plättar och lassade bra med jordgubbar och vispad grädde ovanpå.

Plättkalas!
Plättkalas!
IMG_4232
Flickorna lassar in!

Medan vi käkade plättar här i Minneapolis jobbade Maken och  hans svåger på laminatgolvet i Phoenix.  I skrivande stund har jag inte hört hur långt de har kommit och om de har hunnit bli klara med det, men snyggt kommer det att bli. Den heltäckande mattan som laminatgolvet ersätter på övre våningen var väldigt sliten och min svägerska ville ha ngt snyggare på golvet. Sagt och gjort!

Det skall bli intressant att se slutresultatet när Maken skickar den bilden.

The Star Factor. Hur gick det då?

Jo, det gick helt fantastiskt bra i fredags när Sonen och alla de andra eleverna som deltagit i det veckolånga musiklägret vid kyrkan, uppförde musikalen! De had alltså övat i fem dagar, lärt sig sånger och repliker, danssteg och koreografi, allt på ca.15 timmar! Ingen ‘live’ musik användes, utan man använde sig av CDn och barnen sjöng till den, men det gick hur bra som helst det med. Kanske det till och med faktiskt lät lite proffsigare på det sättet.

Roligt och imponerande var det att sitta och lyssna på vad barnen hade lyckats lära sig på så kort tid. Och budskapet var ju också bra. Att man inte skall se till det yttre. Att det är det inre som betyder något. Ingen kan vara bra på allt, men alla är bra på något.

Väldigt kul!

Sonen spelade trummisen i pjäsen och mamman var mer än stolt!
Sonen spelade trummisen i pjäsen och mamman var mer än stolt!

På kvällen blev det fyrverkerier! Amerikanerna är förtjusta i fyrverkerier och nu under sommaren kan vi i stort sett se fyrverkerier varje helg bara genom att hålla reda på i vilken förort de skjuts av denna helg! Naturligtvis blir det ju mörkt här, runt kl.22 nu i juli och runt den tiden skjuts de upp i luften.

I lördags hölls showen i svärföräldrarnas förort, så vi åt en god hämtpizza hos dem och sedan lite senare knallade vi iväg till platsen där det lilla nöjesfältet hade satts upp med karuseller  o.dyl och väntade på att det hela skulle börja.

Det blev en trevlig stund med många fina raketer som sköts upp i luften. 🙂

Sagan om en brödmaskin

Det var en gång, för mycket länge sedan, nåja, kanske inte så länge sedan, men i alla fall… Ett ungt, gift par som tyckte att de skulle följa trenden och köpa sig en brödmaskin. Sagt och gjort. Det unga paret knallade till affären och köpte, mend bröllopspengar, en brödmaskin.

Det var med spänning som den unga frun kom hem till deras lilla lägenhet för att packa upp denna fina, nya tekniska attiralj.

Toastmasters Bread box, hette den nya attiraljen.
Toastmaster’s Bread box, hette den nya attiraljen.

De nygifta makarna bakade och bakade i dena nya brödmaskinen. Det en blev en del olika sorter och det var vanligt att känna doften av nybakt bröd i den lilla lägenheten tidigt på morgonen innan huset vaknade för dagen. Den unga frun satte nämligen en deg på jäsning innan hon gick och lade sig och på det sättet bjöds Maken och hon på färskt bröd till morgonkaffet.

Men, men, till och med nybakat bröd kan man tydligen bli trött på och detta skedde också för dessa makar. Den fina brödmaskinen, som hade varit så trogen och bakat så mycket gott bröd, packades bort och glömdes bort i ett köksskåp.

Det blev flytt för Makarna, till en större lägenhet och denna gång en bostadsrätt. Makarna kom ihåg sin bortglömda brödmaskin och tänkte att det skulle vara roligt att pröva på gott, hembakat bröd igen. Sagt och gjort!

Det var med stor besvikelse som Makan märkte att brödmaskinen visserligen fungerade som den skulle ännu, men den var högljudd. Formen inne i maskinen, den som alla ingredienser sattes i, slog mot väggarna inne i maskinen och det blev alldeles för högljutt att ha den att baka på nätterna.

Med sorg i hjärtat packades brödmaskinen ner igen och gavs bort till Svärföräldrarna som hade en större bostad med köket på nedre våningen och sovrummen på vinden. Alltså, var det som enkom för Svärmor att baka bröd på nätterna, eftersom det inte spelade ngn roll att brödmaskinen trilskades och numera var rätt högljudd.

Och så, en vacker dag, flyttade brödmaskinen hem igen! Makarna har nu en större bostad, större kök med mera utrymme plus tre hungriga barnamunnar att mätta. Frun i huset, som numera inte var någon nygift maka, utan en husmor med tre barn och en hund, läste sålunda igenom instruktionerna igen. Nu, runt 15 år senare. Hon kom ihåg många fina stunder med denna brödmaskin och beslöt att sätta igång den för att se om den fortfarande fungerade som den skulle.

Hon sökte upp receptet för franskt bröd och satte igång med att hälla i ingredienserna: vatten, olja, salt, socker, citronsaft, mjöl och jäst. Inget mer, inget mindre. Hon lade formen ner i maskinen och låste fast den ordentligt. Stängde locket och valde bakningsprogram. Jodå, maskinen plingade glatt igång och visade att det skulle ta 3 h och 40 min att få nybakat bröd. Sedan satte den igång.

Jodå, det hördes nog att den fortfarande slog mot kanterna, men i ett större kök, lät det inte alls så högljutt som det hade låtit i den mycket mindre lägenheten.

Några timmar senare spred sig doften av nybakat bröd i hemmet och barnen kom in från sina utelekar och ville ivrigt  få veta vad som doftade så gott. Stora leendes spred sig över deras ansikten när mamman berättade vad som var på gång.

Efter de utlovade 3 timmarna och 40 minuterna pipade således maskinen och ut kom ett rätt ljust, men fint bröd!

Nu skulle då familjen få provsmaka. Eftersom Maken i huset, som jobbade på sjukhus, befann sig på arbetet och eftersom det var rejäl sommarvärme ute, packade frun i huset ned en picknick att ta med till sjukhuset. Det blev en sallad och så kom det nybakade brödet med naturligtvis.

Det nybakade brödet kallnar innan det packas ner färdigskivat i korg med handduk över.
Det nybakade brödet kallnar innan det packas ner färdigskivat i korg med handduk över.

Den lilla familjen satte sig i bilen och körde till sjukhuset för att tas emot av en glad och överraskad Make och Far. Läckerheterna dukades fram och familjen åtnjöt en trevlig stund tillsammans.

Behövde jag säga att brödet togs väl emot? Tänkte väl det! 🙂

 

Snipp snapp slut, så var sagan om brödmaskinen slut.

THE END

Inlägg 300: God morgon majs!

När Lillan var liten, jag tror vi just hade flyttat in i vårt nya hem, så hjälpte hon mig att skala och rensa majskolvar innan de skulle kokas. För varenda blad som vi tog bort, märkte hon att vi kom allt närmare majskolven.

När så till slut den gula, fina majskolven syntes helt och vi hade dragit bort alla silkestrådarna utbrast hon:

– God morgon majs!

Så, nu, tre år senare , fast hon har hunnit fylla hela 6 år, gör vi fortfarande samma sak när vi rensar majsen!

God morgon majs!
God morgon majs!

The Star Factor

Ja, det är namnet på musikalen som Sonen och Dottern håller på att lära sig den här veckan. Varje sommar ordnas ett musikläger för skolbarn vid vår kyrka. Våra barn har aldrig varit med förut, men i år ville de prova på.

Egentligen är lägret för barn i lågstadiet, men äldre barn  ( tonåringar) är också inbjudna att lära sig musiken och vara hjälpledare.

De har haft skojigt den här veckan och har jobbat hårt på att lära sig en hel musikal med tio olika sånger och en massa repliker emellan sångerna. De började i måndags och i morgon, fredag är det föreställning! Lägret, eller kursen, hålls på förmiddagarna, så på eftermiddagarna har jag försökt få dem att lyssna till CDn som getts ut, för att de skall ha tillfälle att lära sig sångerna så bra och snabbt som möjligt.

När Lillan och jag kom för att hämta dem i dag var alla barnen uppställda på körläktaren och dansade och sjöng och tittade inte alls i sina böcker! Väldigt imponerande och roligt!

Det skall bli intressant att se på slutresultatet i morgon när föreställningen ges kl.12!

Star Factor e-invite