Den nittonde i ordningen…

… bröllopsdagen alltså! Det är ju inte klokt vad tiden går! Alltså, i 19 år har jag och Maken varit gifta. Det lustiga är att jag kommer så bra ihåg när mina egna föräldrar firade 19 årig bröllopsdag! Det borde ha varit i augusti på 1987! Jag var då just 14 år fyllda och det måste ju också ha varit min konfirmationssommar om jag inte helt tar fel.

8.7 1995. Då det begav sig...
8.7 1995. Då det begav sig…

Jaha, i 19 år har jag varit gift med Maken och bosatt på andra sidan den här stora Potten som egentligen heter Atlanten, men som krymper enormt i tankarna när jag kallar den ‘Potten’ istället. På så sätt känns inte Jakobstad fullt så långt bort i tankarna, även om det, trots internet, e post och Facebook, fortfarande tar 24 h att komma hemhem.

Vad har vi då hunnit med de senaste 19 åren. Tja, jag gick två år på college och har egentligen bara grundkurserna klara, men har liksom aldrig fortsatt. Dels för att studierna här är så enormt kostsamma och dels för att Maken, efter 2 år äktenskap började studera medicin.

Fast jag inte har ngn egentlig utbildning har jag kunnat jobba med det som jag helst vill jobba med i all fall, barn. Skolbarn, spädbarn och förskolebarn har jag hunnit med de senaste åren, plus att jag var hemmamamma också i nio år! Det trivdes jag faktiskt också med! Nu jobbar jag ju deltid på förskola och trivs som fisken i vattnet med 20 h/vecka och lediga måndagar och de flesta skollov. Kan inte bli bättre med en make som jobbar och jobbar dygnet runt ibland! Då måste någon hålla i trådarna här hemma!

Maken började alltså studera medicin på 1997. Först fyra år vid den medicinska fakulteten vid University of Minnesota här i Minneapolis. Sedan följde tre år som underläkare för att bli inre medicinare och barnläkare på samma gång. I slutet på denna utbildning upptäckte han anestesi och fann detta område att vara väldigt fascinerande. Han ansökte och kom in till denna utbildning och nu följde då fyra år till som underläkare. Han trivdes direkt och kände att det var ett bra byte.

Barnen då? När kom de med i bilden?

Jo, Dottern såg dagens ljus på våren 2000 efter fem års äktenskap. Vi var unga när vi gifte oss, jag nästan 22 och Maken 24. Vi hade ingen som helst brådska att bli föräldrar.

Mommo håller Dottern i november 2000 när vi var på besök hemma i Jakobstad.
Mommo håller Dottern i november 2000 när vi var på besök hemma i Jakobstad.

Sonen kom, efter en lite mera komplicerad graviditet, på vintern 2004 och Lillan kom med i familjen, hon också på vintern, på 2008.

Efter tre barn, så var det ju då bara att lägga till en hund, och Lilly tog vi i januari 2012. 🙂

Så, summa sumarum, så har vi ju faktiskt hunnit med en hel del de senaste 19 åren i alla fall.

Vad gör vi idag då på denna bröllopsdag? Inte ett dugg visar det sig! Maken har långt skifte idag och kommer inte hem förrän det är nästan läggdags för barnen, så vi får hitta på ngt en annan gång. Jag har inhandlat ett kort åt Maken och jag gissar att det blir ett glas vin i kväll, men ngt mycket mera än så hinner vi inte med denna bröllopsdag. Om detta var den första bröllopsdagen skulle jag säkert gråta krokodiltårar, fast man är ju nog lite mera härdad vid det här laget, måste jag säga.

Så skål för mig och Maken! 😉

Inte har vi helt legat på latsidan de senaste 19 åren... Bilden tagen i våras i Phoenix, Arizona vid the Desert botanical Garden.
Inte har vi helt legat på latsidan de senaste 19 åren…
Bilden tagen i våras i Phoenix, Arizona vid ‘the Desert Botanical Garden.’
Annonser

4 reaktioner på ”Den nittonde i ordningen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s