Tungt. Jobbigt

Redan när jag öppnade mina blågrå kändes det tungt idag. När jag steg upp, duschade och åt morgonmål, kändes det tunt idag. Varför? Ingen aning! Kanske för att sommaren är sgs slut och skolan börjar igen på tisdagen. Kanske för att vi hade för mycket program den här sommarEn och hann inte ens till stranden en endaste gång? Jovisst har vi simmat, en hel del faktiskt, men endast vid simbassängen i vårt område. Jag har inte fått känna het sand mellan tårna, som jag absolut älskar från barndomens somrar på sandstranden i Fäboda. Kanske det bidrar till dagens tillfälliga depression?

Vad det nu kan vara, så blev det en tung dag. Jag och Sonen fick hans rum städat och det var bra. Igår städade jag ur Lillans rum med lite hjälp av henne, men mestadels själv. Nu har jag flera högar på vårt sovrumsgolv som skall köras till loppis inkommande vecka. Det är kläder, det är tuschpennor, kritor, knappt använda målarböcker osv. Sådant som inte används och som bara ligger i lådor och skåp har nu hamnat i loppishögen. Jag har varit duktig mamma och inte städat bort sådant som de leker med. 🙂

Efter städningen tog jag flickorna en sista gång till simbassängen. Den stänger för säsongen på tisdagen, samma dag som skolorna börjar. Det var varmt ute, mulet, men varmt och kvavt i luften. Jag visste att regn var utlovat i väderprognosen, så helt förvånad blev jag ju inte när skyarna öppnade sig och regnet spillde ner. Det åskande inte, så barnen ville stanna i bassängen. Själv frös jag i min våta simdräkt, så jag hoppade upp ur vattnet och torkade av mig så gott det nu gick i regnet.

Efter någon timme i bassängen var mina fiskar till flickor klara att komma hem igen och vi traskade hemåt i duggregnet.

Fram emot kvällskvisten blev revbensspjällen klara som Maken hade lagt på grillen mitt på eftermiddagen och vi bjöd svärföräldrarna på middag. Det blev riktigt trevligt och det det var roligt att ha dem på besök. Med värdinneplikter skingrades det tunga en smula och jag mådde bättre. Vi diskuterade hus, målfärg, barn m.m, m.m.

Nu är det sent på kvällen och barnen sover skönt i sina sängar trots åskvädret som just drog förbi igen. Den här gången handlade det om allt annat än duggregn och åskknallarna small rakt ovanför vårt hem. Det förvånade mig att ingen vaknade!

Jag ser fram emot morgondagen då jag säkerligen kommer att må bättre. Jag är till min natur en glad och positiv person och när jag drabbas av dessa deprimerande dagar, som ibland händer, tackar jag min lyckliga stjärna att jag inte lider av allvarlig depression och måste gå på medicin. Hemska tanke!

Alltså, mot en ljusare måndag! 🙂

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s