Zoo Lights

Igår på kvällen begav vi oss med goda vänner till djurparken här i Phoenix för att titta på utställningen Zoo Lights. Detta är ett sätt för djurparken att samla in pengar och de lägger årligen ut 3.8 miljoner lampor i träden, på marken och runt den andra vegetationen. Runt jul och nyår lyser dessa lampor på kvällen och det kostar att komma och titta på dem. Första måste jag säga att jag nog var lite skeptisk inför detta äventyr, men måste säga att jag ändrade årsikt ganska snabbt ändå. Detta ljusspektakel var imponerande!
Våra goda vänner har två små pojkar på fem och tre år och pojkarna har mer eller mindre adopterat våra barn som äldre syskon och tyckte det var väldigt roligt att träffas. Deras pappa är en god vän till Maken ända sedan han och jag sällskapade, så det är extra roligt att träffas nu när han är gift med barn. Hans fru är väldigt trevlig dessutom, så hon och jag har en massa att prata om. 😉
Vi gick runt i djurparken under kvällen och tittade på alla lamporna och det fina som hade satts upp. Barnen blev lite småhungriga, så Maken gick och köpte en jättepåse med popcorn åt dem och sedan var alla nöjda igen.
Det blev alltså en väldigt trevlig kväll trots att det var lite småkyligt att gå omkring i djurparken så sent på kvällen.

Utomhus i decmeber

Ja, nu när vi befinner oss på dessa mycket sydliga breddgraderna, känns det lite konstigt att tänka på att de faktiskt är slutet på året, det är den mörkaste tiden på året i decmeber. Solen sken från en molnfri himmel igår här i Phoenix och det blev nästan tjugo grader varmt vid hotellbassängen. Barnen njöt i stora drag och simmade länge utan att börja frysa. Om man befann sig i skuggan märktes det att själva luften nog var ganska sval, men i solen var det verkligen varmt och skönt.
Maken åkte iväg för att köpa snabbmat till lunch och den intog vi ute vid bassängen också. I december…!

Simma lugnt!

Lunchdags!

Fascinerade kaktusar

Dagens eftermiddag spenderades vid Desert Botanical Garden. Vi besökte den också senaste vår när vi befann oss här i Arizona. Eftersom både jag och Maken har vuxit upp och bott på nordligare breddgrader hela våra liv, finner vi växtligheten här i Sonora öknen väldigt intressant och fascinerande. Barnen tyckte också att dagens besök var intressant och strövade glatt och länge omkring bland de olika kaktusarna och den andra växtligheten.
Vi åt också lunch vid restaurangen och klarade av det obligatoriska besöket vid gåvobutiken utan att helt ruinera oss, men det besöket hör ju ändå till dessa exkursioner.

Det intressantaste ändå är ändå de stora Saguaro kaktusarna. Ni vet de där långa kaktusarna som man ser i cowboy filmer eller i tidningar där hjältarna befinner sig i öknen. Visste ni förresten att de växer oerhört långsamt, kan bli runt 200 till 300 år gamla och armarna på dem börjar inte växa ut på dem förrän de är mellan 50 till 100 år gamla. De kan klara sig flera månader i gången utan regn och kan lagra hela 1000 gallon ( 4000 liter) med vatten i sin stam! De är fridlysta här i norra Sonora öknen där städerna Phoenix och Tucson befinner sig, men eftersom det byggs så mycket här just nu, så flyttas kaktusarna när de är i vägen så att säga. Vi såg två stycken som hade blivit flyttade och de var nu stöttade med en slags ställning tills de grunda rötterna får fäste igen.

Maken och jag har skojat om att bli sk ‘snow birds’ och flytta hit under vintrarna och sedan tillbaka till Minnesota under somrarna och undvika snön helt och hållet. Hmmm, då vill jag absolut ha ett hus med en eller två Saguaro kaktusar på gården! 😉

En blommande Barrel Cactus.

Organ Pipe cactus

Prickly Pear Cactus

Hotelliv

Något bästa med semester är ju naturligtvis att just det, semestra! Inga planer, inga måsten, bara ta dagen som den kommer. Hotellet som vi bor på här i en förort till Phoenix, Arizona, bjuder på en helt fantastisk frukost varje morgon mellan kl.07.00 och 0.9.00. Det vankas omeletter, grynost, färsk frukt, konserverad frukt, stekta ägg m.m, m.m. Lyx känns det som och barnen tycker det är fantastiskt gott.
Efter morgonmålet blir det ofta att vi läser, sitter vid simbassängen ( till lokalbefolkningens stora häpnad eftersom det är allt annat än varmt ute, men ändå skönt i solen.) eller annars bara tar det lugnt. Sedan fram emot eftermiddagen blir det vanligtvis någon planerad aktivitet, men förmiddagen ägnas åt avslappning. Hela familjen verkar nöjda med det arrangemanget!

Gårkvällens Pina Colada…

Sonen och Lillan på Paddan….

Dottern mitt uppe i läsning hon måste få gjort för skolan…

Julpynt på Arizona vis

Dottern och jag fick ta eftermiddagen på tu man hand och gick på upptäcksfärd i SanTan Village, ett shoppingcenter. Det var blev en trevlig eftermiddag och vi fönstershoppade mest. Vi kommenterade båda två hur lite pyntat det är för julen här! Naturligtvis finns det ingen snö, det annalkas en ‘vinterstorm’ senare i veckan, men den kommer att bestå av regn, ingen snö som vi är vana med. Dottern påpekade att det finns för mycket annat att titta på, så de få julpynten som finns, försvinner liksom bland palmerna och kaktusarna. Dock hittade vi en jättegran som vi bara måste ta bilder på! Fast detta var nästan det enda julpyntet som vi såg. Till och med affärerna hade pyntat väldigt magert, vilket vi inte alls är vana med från Minneapolis. Intressant med olika seder och bruk…

Heltokiga Minnesotans!

Lokalbeflokningen trodde nog att dessa turister var helknäppa imorse när Sonen var den första som hoppade ner i simbassängen! Det var kyligt i luften, endast några plusgrader, men simbassängen bjöd på varma temperaturer, kring +25 C i vattnet och våra isbjörnar till barn njöt i stora drag. Solen var dessutom varm och mycket starkare än på våra norra breddgrader i Minnesota, så det var inte alls så dumt för ett morgondopp!

Länge höll barnen sig i vattnet också. Maken och jag turades om att sitta vid simabssängskanten, fast tungt att sitta där var det verkligen inte. Alltmedan solen steg på himlen och klockan tickade från nio till tolv, blev det varmare och varmare och naturligtvis också behagligare att sitta där i solstolen. I december…!

Maken skickade bilder till sin syster och ävenom hon är utflyttad från Minnesota, tyckte hon nog att våra barn var lite småknäppa tror jag… 😉

En glad Son var den första i vattnet vid niotiden.

Lillan var den följande att ta sig ett dopp. Här syns också all ånga som steg upp i den kyliga luften från den uppvärmda simbassängen.

Hela gänget i bassängen.

En Make som kopplar av efter flera hektiska veckor på jobbet….