På tumis hela dagen… Nästan

Det blev simtävling nästan hela dagen för Sonen och mig idag. Den sista stora innan finaltävlingarna börjar, vilket jag inte tror att Sonens tider räcker till. Dock jobbade han duktigt i bassängen idag och det efter att ha varit ute med grannarna innan vi åkte och hjälpt dem med att skotta snö! Kanske inte så bra med tanke på att han skulle vara med i tävlingen, men han bad att få gå ut och skotta, så jag lät honom. Värre saker kan man hitta på en lördagseftermiddag.

Det vara tre olika lag som möttes i denna simtävling och alla lagen hade många simmare att deltaga och alla som vill får vara med. Detta är ju, i och för sig en väldigt bra filosofi, men det gör ju också att själva tävlingen drar ut på tiden. Denna simtävling var dessutom rätt dåligt organiserad av hemmalaget och det verkade som om funktionärerna inte riktigt visste hur de skulle få allt att gå snabbare. Det sprangs omkring och sökte barn och ungdomar som inte var på startblocken i tid, istället för att sparka igång tävlingen utan dem. Om man missar sitt eget heat, tycker jag verkligen inte att det är funktionärernas grej att springa och söka de som saknas…eller?

Till all lycka hade jag packat med en massa mellanmål, så även om tävlingen verkligen drog ut på tiden gick det ingen nöd på Sonen som smaskade i sig äppelskivor och kex. Däremot hade jag inte packat ner ngt åt mig, så det blev jag som blev hungrig!

Sonen var med i fyra grenar, nr.6. nr.10, nr.24 och nr.44. Tävlingen började mitt på eftermiddagen och vid 20 tiden blev han äntligen färdig. Då höll hela tävlingen på ännu, det var 57 grenar allt som allt idag, vilket är ett rätt normalt antal när tre lag tävlar mot varandra, men jag gissar att det nog blev rätt sent innan allt var avslutat.

I och med att tävlingen blev så sen, blev det middag sent för Sonen och mig också. På hemvägen från simtävlingen tog vi en avstickare till en snabbrestaurang för skräpmat, hamburgare och en milk shake. Oj, vad gott det var med mat i magen! Och vad trevligt sällskap jag hade! Det är sällan, alldeles för sällan, som jag får vara ute på tumis med Sonen så här länge, och jag njöt av våran middag tillsammans. Han verkade vara nöjd med sin tävling, trots att han inte slog några personliga rekord idag och det var ju huvudsaken ändå. 🙂

Nästan dags att bege sig upp på startblocket på den övre bilden.
På den undre syns det s.k ‘crash room’ där barnen får s.a.s krascha mellan de olika grenarna. De spelar spel, de läser, umgås med kompisar m.m, m.m.

SImbassängen…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s