När mamma äääntligen ger med sig…

…ja, då går det så här:

image

Ända sedan i vintras har en viss Lillasyster tjatat, tjatat och tjatat lite till om att få göra hål i öronen. Mamman i famljen har stretat emot, ville vänta tills Lillasyster var 10 år och stor nog att sköta om allt det där extra putsandet själv de där första veckorna när hålen skall rengöras och skötas om ordentligt.

När vi åkte till Mall of America häromdagen när vi hade Finlandbesök gick vi förbi en affär som riktar sig till tonåringar och barn i sin marknadsföring. Speciellt när det gäller krims krams och mjukisdjur.  Helt utan förvarning frågade jag Lillasyster om hon ville ta hål i öronen just där och då! Hon såg helt överrumplad ut stackarn och blev lite nervös på fläcken, och valde att inte göra det just då!

Vi hade diskuterat detta tidigare denna vecka och då frågade hon om jag faktiskt hade menat allvar och det hade ju nog gjort. Imorse, denna helt vanliga fredagsmorgon väckte hon mig i ottan ( nåja, kl.07.30 är ju nog kanske inte så mycket i ottan, men vi har ju faktiskt sommarlov barnen och jag!) och frågade om vi kunde åka och göra hål i öronen idag.

Någon timme senare var vi då alltså på väg…

image

En lite nervös Lillasyster utanför affären…

image

I väntan på att allt skall bli klart… Knopparna har vi valt och nu skall det då tas hål…Lite fjärilar i magen hade hon allt.

image

Jovisst gjorde det ont, men inte ett pip kom över hennes läppar. Hon var modig och tänkte inte börjar gråta över ngt som hon själv hade valt. Jag däremot fick se bort när den första öronsnibben gjordes hål i. Den andra klarade jag dock att ta foto av.

Det var en lycklig Lillasyster som hoppade ner från stolen och såg sig i spegeln som det sura butiksbiträdet räckte henne. Detta butiksbiträde hade visserligen tinat upp en aning när hon fick reda på vårt ärende, eller kanske hon rentav var lite svag för barn, vilket ju i så fall var bra. Jag måste säga att jag inte var så säker när jag först pratade med henne eftersom hon var så sur och tvär. Ville jag verkligen ha denna surkart ta hål i mitt barns öron? Men, som sagt, hon tinade upp en aning och berömde till och med Lillasyster för att hon inte grät eller ens sade ett pip.

Nu är det kväll och vi har tvättat öronsnibbarna för första gången. Jag har visat Lillsyster hur hon skall gå till väga med tvättningen och nu ligger hon vaken i sängen och läser. Hon tycker om att sova på sidan, men det är inte så lätt när de nya smyckena pickar in i sidan av huduet när hon skall sova. Detta skall hon ju nu då vänja sig vid och jag måste berömma henne, hon gnäller inte utan tar det hela med ro. Vill man vara fin, får man lida pin, heter det ju som sagt…

 

Annonser

8 reaktioner på ”När mamma äääntligen ger med sig…

  1. ogamotoga

    Kan nästan känna hennes förvåning över din fråga, pirrandet i magen och lyckan efter 😊 Men du, varför är så många så sura för i service yrket? De har väl förmodligen valt det själva och borde veta.

    Liked by 1 person

    1. Jo jag håller med. Varför är så många butiksbiträden sura och i andra jobb med där man betjänat kunder? Ingen aning, har jag, man väljer ju som sagt sitt eget jobb. Gissar att du håller humöret på hög nivå i din butik! 😃

      Liked by 1 person

  2. Monica

    Minns dottern tjat över hål i öronen, gav med oss kring då hon var sju år. Men son du säger, skall man vara fin får man lida pin. Minns att dottern tyckte att det var mödan värt! 🙂 Syns bara hur glad lilasyster är. 🙂

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s