Handarbetskväll

Augusti bjuder på mycket svalare väder än normalt här hos oss. Inte kallt alls, men svalare än de normala trettio graderna. Detta tackar mina sticksugna fingrar för och jag har haft en sådan enorm stickklåda de senaste dagarna att det inte riktigt varit klokt! Jag har bläddrat igenom mönster på nätet, i pysslebutiken och inte kommit till ngn lösning på vad jag ville ta mig an. Jag är nämligen inget proffs alls när det kommer till stickning. Sockor stickar jag aldrig, dessa skulle ingen få användning för på denna sida av potten. De används helt enkelt inte. Vantar skulle däremot vara väldigt roligt at kunna sticka, kanske jag borde kasta mig in i detta äventur härnäst. Det där med tumhålet  verkar ju vara lite väl äventyrligt för en novis som jag!

Nej, då jag stickar, handlar det om rätstickning och avig stickning och vanligen raka projekt! Inga spetsmönster här inte! Fast om jag får säga det själv är jag nöjd med hur rät och slät min stickning vanligen blir. Och att lära mig att ta upp tappade maskar har jag också gjort!

Hur som helst, ikväll efter maten beslöt jag mig för att ta ner stickkorgen och se vad som fanns i den. Vädret hade ändrat från dagens otroligt vackra, soliga väder, till en mulen, sval kväll. Vi väntar nämligen in regn och det lär inte skall bli vilket regn som helst, utan ett riktigt skyfall!

Dock tillbaka till den där stickkorgen ja… Jag hittade nämligen min stickning från  vintras i den. I en enda härva! Ett projekt som skulle ha blivit till en sjal, men garnet blev till en enda härva, jag försökte nysta upp alltsammans, men fick arg och frustrerad ge upp eftersom det helt enkelt inte gick.

Ikväll tog jag helt enkelt tag i saxen och klippte bort stickningen från garnhärvan och kastade bort det garn som var alldeles fullt med knutar. Tog sedan tag i den påbörjade stickningen och rev upp alltsammans. Och började på nytt, fast jag struntade i mönstret till sjalen och stickar nu alldeles utan mönster och vet inte ens vad detta kommer att leda till…!

Flickorna höll mig sällskap. Lillasyster jobbar med små, små gummiband och följer instruktioner på YouTube och håller på med en slags vävning.

Storasyster bestämde sig för att att sy en jättestor teddybjörn till sin kompis som har kalas… Inkommande fredag! Vi får se om teddybjörnen hinner bli klar i tid eller inte…!

Vi hade en riktigt trevlig kväll där vi satt på verandan ute i det svala sommarvädret och pysslade, var och en med sitt. Det måste vi verkligen göra oftare!

Och stickningen? Ja, vi får ju se vad det komer att bli till, men riktigt roligt att ha en stickning på gång igen, det är det ju!

 

Who rocks the camp?!

Who rocks the camp, we say the counselors  rock the camp, we say the counselors  rock the camp, we say the counselors  rock the camp, all day loong!

Who rocks the camp, we say the campers rock the camp, we say the campers rock the camp, all day loooong!’

Skrikfesten mellan lägerdeltagarna och personalen som jobbar på lägret ljöd mellan trädtopparna  och tävligen gick ut på vilken grupp som skulle vara den mest högljudda. Naturligtvis utsågs barnen till vinnare, men högljudda var de nog allihopa.

I fredags hölls en eftermiddag för lägerdeltagarnas familjer.  Jag åkte ensam, Maken jobbade och Stora syster, som själv gått på samma läger när hon var yngre, ville inte åka med.

Sonen, som nu vid 13 år fyllda, får hjälpa till med allehanda jobb på lägret, tog knappt ngn notis om mig, men däremot var Lillasyster så mycket gladare att jag kommit. Vi gick runt lägret och tittade på stranden  därifrån kanoterna läggs ut. Vi gick till måltavlorna där det övats pil och båge  och Lillasyster presenterade mig för sin  ledare som hon haft under veckan och en del kompisar förstås.

Det var en vacker eftermiddag. Inte alls hett i luften och det var intressant att se det nya lägret som byggts om sedan jag var där senast.

Nu är Lillasyster klar med läger för den här sommaren, men Sonen har två veckor till innan hans lägersommar  är slut…


 Lillasyster framför måltavlorna. 


 Lillasysters  grupp uppträder med en sång om en älg som älskar saft! Därav händerna vid huvudet… 


Sonens grupp uppträdde också med en sång och strax efter att den avslutats började skrikfesten nämnd i inlägget…!

Eftermiddag i köket

Ha! Jag var nog inte den enda som hade en aning svårt att tro på meteorologerna igår när det spåddes  svalare, eller egentligen, kyligt väder för hela delstaten. Det har varit varmt, riktigt hett ända sedan vi landade på den västra sidan av Potten för en knapp vecka  sedan, så det var en aning svårt att tro på att torsdagens temperatur knappt skulle stiga ovanför plus tio strecket!

Men, men…rätt fick de och imorse steg vi upp til regn och iskalla nordliga vindar från Kanada! De yngre barnen i detta hem har dagsläger igen den här veckan, så det var bara att söka fram långbyxor, jackor och strumpor igen. Nu fanns ju dessa inte SÅ långt borta, eftersom de var med på resan, men lite knasigt kändes det nog att byta ut ärmlösa linnen och shorts mot dessa varmare kläder!

Men till lägret åkte de, trots hällregnet och jag fick tillbringa dagen i…köket!

Eftersom vädret  faktiskt lämpade sig för bakning så gjorde jag just det. Det blev hemgjord müsli till Maken som han gärna äter på morgnarna och sedan en blåbärspaj. Dock ingen amerikansk paj, sådana är jag dålig på, men finsk smulpaj klarar jag av!

Efter kvällens middag blev det då paj med vanlijsås till och då upptäckte jag nästan en liten katastrof… Jag glömde köpa mera vaniljsås när vi var hemma i Jakobstad! Denna sås finns nämligen inte här, jag tror att den tillhör Norden, och jag brukar alltid köpa den i pulverform när vi är hemma och nu glömde jag! Äsch! Får kanske lägga in en beställning via mor och/eller SysterYster. Vi får se…

Pajen avnjöts i alla fall, och Maken, som föredrar amerikansk paj, var nog rätt nöjd ändå, måste jag säga… 😉

Som en filmstjärna…

… Ja, så kände jag mig verkligen när jag fyllde år i måndags! Tusen tack för alla hälsningar via WhatsApp, Messenger, mejl, Instagram etc. Helt otroligt!

Och nu är jag då ett år äldre igen, hela 44 närmare bestämt… Även går ju inte långsamt precis…

Jag har drabbats lite av bloggtorka sedan vi kom tillbaka hit till den västra sidan av Potten. Den brukar gå över ganska snabbt, nog, men ännu har jag svårt att få ner ngt på skärmen…

Jag återkommer nog så småningom… kanke redan imorgon, man vet aldrig…!

Jag fick vackra rosor av maken…
Och en efterlängtad klocka…
Lunch på tu man hand hann vi  också med… 
Helt fantastiskt goda räkor…

 

Iväg på läger!

Det är redan en timme sedan de steg på bussen för att börja denna sommars första läger! Uppe  i ottan var de också, redan vid 06.45 väckte en nyduschad Son mig, ivrig att komma iväg. Bussen  till lägret skulle inte gå förrän en och en halv timme senare!

Sedan väckte han Lillasyster med och innan jag var ens ur  sängen var de båda klara! Helt otroligt!

Hoppas nu bara att vädret klarnar som meterologerna har förutspått och att de får en riktigt rolig första dag!

Kompostering

Det här med att vara grön har nog kommit hit till detta stora landet också. Återvinning, loppisar, och kompostering har länge varit populärt och vanligt här också. Åtminstone i våra trakter. (Dock har jag förstått att inte alla delar av landet  är med på noterna, titta bara på Gubben i Vita Huset, men det är en helt annan sak och om jag skriver om honom, blir jag bara på dåligt humör, så det lämnar vi helt åt sidan.)

För att vara lite grönare har jag länge velat  sparka  igång en kompost, men har helt enkelt inte kommit till skott…förrän nu!

Här lägger Sonen ihop kompostlådan. Vi tyckte att den skulle passa bra bredvid trädgårdslandet eftersom det kommer en hel del ogräs därifrån. Speciellt i höst när hela landet skall rensas ur och göras klart för vintern.

En liten blygsam början har vi fått igång ,med gräs, bladen från masjskolvarna som jag rensade för ngn dag sedan, jordgubbssnallar och några äggskal. Nu gäller det då att vattna en gång i veckan och svänga på hela härligheten medan vi fortsätter att lägga till malet och använt kaffe, tepåsar, potatisskal, och än det ena, än det andra som kommer ur köket och från gården. Skall bli intressant att se hur länge det tar innan vi får vår första rikliga jord från komposteringen. Den som väntar på ngt gott…

Ärteskidor!

Kanske lite svåra att urskilja på fotot, men där hänger de! Inte riktigt klara att plocka av och mumsa på ännu, Maken sade att de inte riktigt är mogna ännu, men att de nog kommer att bli riktigt söta och goda om ngn dag! Härligt! Första gången som  jag provat på att odla ärteskidor och så har det gått så här bra! Och fort har de vuxit okså, det är endast ca.7 veckor sedan jag sådde fröna! Skoj!