Handarbetskväll

Augusti bjuder på mycket svalare väder än normalt här hos oss. Inte kallt alls, men svalare än de normala trettio graderna. Detta tackar mina sticksugna fingrar för och jag har haft en sådan enorm stickklåda de senaste dagarna att det inte riktigt varit klokt! Jag har bläddrat igenom mönster på nätet, i pysslebutiken och inte kommit till ngn lösning på vad jag ville ta mig an. Jag är nämligen inget proffs alls när det kommer till stickning. Sockor stickar jag aldrig, dessa skulle ingen få användning för på denna sida av potten. De används helt enkelt inte. Vantar skulle däremot vara väldigt roligt at kunna sticka, kanske jag borde kasta mig in i detta äventur härnäst. Det där med tumhålet  verkar ju vara lite väl äventyrligt för en novis som jag!

Nej, då jag stickar, handlar det om rätstickning och avig stickning och vanligen raka projekt! Inga spetsmönster här inte! Fast om jag får säga det själv är jag nöjd med hur rät och slät min stickning vanligen blir. Och att lära mig att ta upp tappade maskar har jag också gjort!

Hur som helst, ikväll efter maten beslöt jag mig för att ta ner stickkorgen och se vad som fanns i den. Vädret hade ändrat från dagens otroligt vackra, soliga väder, till en mulen, sval kväll. Vi väntar nämligen in regn och det lär inte skall bli vilket regn som helst, utan ett riktigt skyfall!

Dock tillbaka till den där stickkorgen ja… Jag hittade nämligen min stickning från  vintras i den. I en enda härva! Ett projekt som skulle ha blivit till en sjal, men garnet blev till en enda härva, jag försökte nysta upp alltsammans, men fick arg och frustrerad ge upp eftersom det helt enkelt inte gick.

Ikväll tog jag helt enkelt tag i saxen och klippte bort stickningen från garnhärvan och kastade bort det garn som var alldeles fullt med knutar. Tog sedan tag i den påbörjade stickningen och rev upp alltsammans. Och började på nytt, fast jag struntade i mönstret till sjalen och stickar nu alldeles utan mönster och vet inte ens vad detta kommer att leda till…!

Flickorna höll mig sällskap. Lillasyster jobbar med små, små gummiband och följer instruktioner på YouTube och håller på med en slags vävning.

Storasyster bestämde sig för att att sy en jättestor teddybjörn till sin kompis som har kalas… Inkommande fredag! Vi får se om teddybjörnen hinner bli klar i tid eller inte…!

Vi hade en riktigt trevlig kväll där vi satt på verandan ute i det svala sommarvädret och pysslade, var och en med sitt. Det måste vi verkligen göra oftare!

Och stickningen? Ja, vi får ju se vad det komer att bli till, men riktigt roligt att ha en stickning på gång igen, det är det ju!

 

Som en filmstjärna…

… Ja, så kände jag mig verkligen när jag fyllde år i måndags! Tusen tack för alla hälsningar via WhatsApp, Messenger, mejl, Instagram etc. Helt otroligt!

Och nu är jag då ett år äldre igen, hela 44 närmare bestämt… Även går ju inte långsamt precis…

Jag har drabbats lite av bloggtorka sedan vi kom tillbaka hit till den västra sidan av Potten. Den brukar gå över ganska snabbt, nog, men ännu har jag svårt att få ner ngt på skärmen…

Jag återkommer nog så småningom… kanke redan imorgon, man vet aldrig…!

Jag fick vackra rosor av maken…
Och en efterlängtad klocka…
Lunch på tu man hand hann vi  också med… 
Helt fantastiskt goda räkor…

 

Hem kom vi ju…

Så här ser Minnespolis Skyline ut från flyget…!

Det tog 22 timmar från dörr till dörr. Världen har verkligen krympt med hjälp av nätet, men då resan skall göras märks det ju nog hur stort avståndet ändå är. Det är inget litet jordklot vi bor på, även om det ju nog ändå är ganska imponerande att resan Hemhem  österut gick på bara 13 h! Den största anledningen till att hemresan till Minnepaolis tog så länge, var det sju timmar långa uppehållet på Kelfavik, Islands flygfält. Det är inte  alltid så lätt att få alla flyg att stämma och denna gång gick det på detta sättet.

Barnen är så nöjda att vara hemma och  att få sova i sina egna sängar igen. Och det kan  jag ju nog säga att vi vuxna är glada över också. När en resa har varit riktigt bra är det skönt att komma hem igen. Och som alltid när vi är hemma i Jakobstad, är det ju endast JAG som är hemma, alla andra är turister. Fast nu har jag faktiskt bott utomlands längre än vad jag bodde i Jakobstad, så nu börjar jag nog ha turiststatus jag med!

Hur har vi då tillbringat denna dag, den första hemma i förorten? Jo, det har handlats, städats, tvättats en massa kläder, rensats ogräs i trädgårdslandet, vattnats blommor i blomkrukor och sist men inte minst bjudit tacksamma Svärföäldrar på mat.

Nu är klockan snart 22 och eftersom jag varit uppe med tuppen sedan kl.05.00 pga tidsskillnaden igen, så är det hög tid att jag kryper  till kojs. God natt kära läsare!

Ärteskidor!

Kanske lite svåra att urskilja på fotot, men där hänger de! Inte riktigt klara att plocka av och mumsa på ännu, Maken sade att de inte riktigt är mogna ännu, men att de nog kommer att bli riktigt söta och goda om ngn dag! Härligt! Första gången som  jag provat på att odla ärteskidor och så har det gått så här bra! Och fort har de vuxit okså, det är endast ca.7 veckor sedan jag sådde fröna! Skoj!

Mitt på ljusa dan…

… Och då värmen och fukten ångade till som värst då ovädret drog in satte jag datorn i knät och tittade på detta:

En svensk klassiker och ett måste på sommaren. Även för mig som bott så länge utomlands. Trivs med programmet, njuter av den där sommarkänslan som bara Allsång på Skansen ger. Här hos oss, på andra sidan Potten  känns sommaren ofta som en  helt vanlig årstid, vilken som helst. Hemma i Norden firas sommaren mera tycker jag, säkert för att den är så ljus och det är så mörkt under så stor del av året. Semestrarna är långa, de existerar  knappt här och folk bara njuter av att det är sommar. Här hos oss har skolorna visserligen sommarlov, precis som hemma, men de barn som inte har föräldrar som är hemmaföräldrar eller kanske råkar ha lärare som föräldrar, går på dagis och fritids hela sommaren, medan mor och far jobbar vidare. Ofta tas nog ngn liten semester, en vecka här, en vecka där, någon långhelg här eller någon långhelg där.

Själv har jag rena rama lyxen som har ledigt på somrarna och Maken har också möjlighet att ha semester. Aldrig mera än två veckor i sträck och dessa lediga veckor  planeras ett år på förhand, men semster har han och vi har möjlighet att åka hem till Finland hela  familjen. Visserligen kan jag ju nog flyga alldeles själv med barnen vid det här laget, men det är natruligtvis mycket roligare och trevligare om vi har möjlighet att resa tillsammans, allihopa.

Egentligen hade jag tänkt åka in till stan på bokrea denna eftermiddag, men när molnen hopade sig och det bara blev mörkare och mörkare och åskan dundrade och vinden ven, så det verkligen ut att blåsa upp till en ordenlig sommarstorm. Då beslöt jag mig för att kura upp i sängen med Allsång på Skansen i stället. Inget dumt beslut alls och efter att jag hade titta färdigt på det första programmet, tömde jag postlådan och hittade erbjudanden från bokaffären dit jag hade täntk åka innan stormen kom! Så, det lär skall bli en utlfykt till bokrean imorgon istället…

Idyllisk sommarsöndag

Svärmor kom med nyklippta rosor från sina nya buskar. Hon är mer än nöjd över  dessa rosor… Efter att Maken hade köpt busken med röda rosor, åkte hans pappa  några dagar senare för att köpa en till rosbuske åt henne. Denna med vita rosor. Frun i huset var väldigt, väldigt glad!

Jordgubbarna mognar nu snabbt. Solen är varm, dagsljus har vi långt in på kvällarna, nästan ända til kl.21 och gubbarna trivs! Regnar gör det också allt som oftast och om inte regnet faller naturligt, faller det med hjälp av sprinklerna som vi vattnar den nya gräsmattan med efter att vår trädgårdsprojekt blivit klart. Gubbarna klagar inte!

Det var mulet och svalt på söndagsförmiddagen. Perfekt för ett dopp i bubbelpoolen med saft i plastmuggarna! Här njuter Sonen och Dottern i allra högsta grad. De hade också tagit ut den bärbara högtalaren och musiken dånade  för att överrösta bubblorna. Maken  blev en aning orolig över att grannarna skulle klaga, men inte ett enda klagomål kom… Vilket jag inte hade trott heller….  😉

Den allra första…

Söt och god och röd plockade jag den allra första jordgubben ur trädgårdslandet igår, torsdag. Stor var den ju då rakt inte, men Lillan sade, som hade äran att provsmaka,  att den var riktigt söt. Hittils har de många fåglarna som häckar runt dammen bakom vårt hem lämnat jordgubbarna ifred, jag hoppas att detta fortsätter. Men jag gissar att det blir att lägga ett nät ovanpå dem, när jordgubbarna väl har upptäckts….

Än får jag nog inhandla jordgubbar från affären. Att det lilla trädgårdslandet skulle producera så många jordgubbar som det går åt i den här familjen, specillt på sommaren, tvivlar jag på…!