Det fjärde ljuset brinner

På julaftonskvällen, hemkomna efter julgudstjänsten, tände jag det fjärde och sista ljuset i ljusstaken för i år. Nog går december snabbt ändå!

Vi fick en riktigt fin julhelg. Kort är den ju, festligheterna börjar vanligen på julaftonskvällen med julgudstjönst i kyrkan och sedan tar det riktiga firandet vid på juldagsmorgonen. Den amerikanska jultomten kommer ju inte hem till barnen och delar ut julklapparna, utan han kommer ner genom skorstenen på natten och lägger klapparna under granen. Ofta ligger barn och lyssnar så länge de bara orkar hålla sig vakna och oftast rapporterar de följande morgon att de hört än det ena, än det andra på taket under natten.

Så även Llillasyster, som fortfarande, vid nästan tio års ålder tror hårt på denna jultomte. Det tycker jag är helt Ok faktiskt. Låt dem vara barn så länge de kan, tids nog hinner världen och allt som hört den därtill ikapp. Och Lillasyster förklarade bestämt att hon hade fruktansvärt svårt att sova senaste natt eftersom hon hörde flera knarrande ljud i tak och väggar under natten! ( Att den smällkalla vintern återigen kom från Kanada och att det blev  runt -20 grader under natten och att det pga detta säkert knarrade lite extra i hemmets  tak och väggar, iddes jag inte påpeka…!)

Juldagsmorgonen kom äntligen och efter en orolig natt väckte Lillasyster Maken och mig klockan…06.15! Alltså…! Visserligen älskar jag mina barn, men dtta klockslag var lite väl tidigt, så vi bad henne att krypa tillbaka till sängs och försöka igen om si så där två timmar. Hon gick lydigt tillbaka till sitt rum och kom tilbaka klarvaken och redo för julklappar knappa två timmar senare. Detta var en mycket mera acceptabel tid att stiga upp tyckte Maken, jag och syskonen och ner till vardagsrummet kom vi.

Det blev en mysig stund vid granen och omslagspappret, lådor, påsar och band flyga lite hit och dit innan alla hade öppnat sina klappar och beundrat varandras gåvor. Kläder, leksaker, tofflor, morgonrockar, mjuka mysbyxor, parfym av maken m.m, m.m allt huller om buller. Goda kanelbullar som jag hade bakat i torsdags tog jag ur frysen för att värma upp och det blev en lite extra  god frukost.

Sedan blev det mystimmar på rad innan Makens föräldrar kom på besök med mera julklappar och så småningom blev det julmiddag, finländsk/amerikansk sådan.

Nu är det sent på kvällen och jag sitter med min lilla dator i famnen vid den utlysta granen. Imorgon har ni annandagen hemma i. Norden och här hos oss är julen 2017 över. Maken är tillbaka på jobbet imorgon och barnen och jag har jullov.

God fortsättning kära läsare och tack för att ni fortsätter att titta in här hos mig!

Annonser

Tacksägelseveckan

Idag, måndag inleds tacksägelseveckan här i Staterna. Själva högtiden   Thanksgiving  firas alltid den sista torsdagen i november och som jag skivit  förut i denna blogg, så har jag verkligen adopterat denna högtid.

Men, jag täntke  inte orda så mycket om själva högtiden, däremot tänkte jag orda lite om detta:

Nänligen, amerikansk paj! Finländsk paj är ju ofta gjord på smuldeg, men jag kan lugnt påstå att ingen förstår sig  så bra på paj  ( och desserter i övrigt!) som amerikanerna gör!

Pajbiten ovan  är persikopaj. Svärmor hade bakat två pajer i lördags som hon tog med sig när hon och Svärfar kom på middag på kvällen. Och som man utrrycker sig på engelska: She had outdone herself! 

Degen var god, inte  för tjock och tung, utan precis lagom utkvalad och knaprig. Fyllningen hade hon faktiskt inte gjort själv, utan köpt persikofyllning, men endast hällt  i den i pajskalet utan att tillsätta mera socker. Amerikanerna älskar socker och det tog en tid innan jag lärde mig att äta vissa maträtter här, eftersom finländarna verkligen inte sockrar mycket alls. Vilket i och för sig är riktigt bra, men det kan bli lite kulturkrock på smaklökarna när man först lär sig äta amerikansk  mat…!

Egentligen skall frutkpajer serveras med vaniljglass, men eftersom Svärmor glömde att ta med sådan och vi ingen hade, vispade jag grädde istället. Passade utmärkt det med och det tyckte samtliga runt bordet, inte bara jag!

Men är det tradition så är det och på torsdagen lär det nog bli paj med äkta vaniljglass till skulle jag tro… 😏

Sounds Like Love 2017

En helt fantastisk  körhelg är igen till ända för äldsta Dottern, som förresten landade på hemmaplan i Minneapolis i onsdags, tilbringade en och en halv dag hemma och sedan bar det iväg på denna körhelg, Sounds Like Love. Det är en kristen körfestival, med ca 250 ungdomar i gymnasieåldern som deltar, som under en helg lär sig ca.10 sånger med koreografi till. De deltar i två gudstjänster på förmiddagen vid värdkyrkan och sedan på eftermiddagen ges en festkonsert.

I år var det Dottens sista år som hon fick vara med eftersom hon går ut grundskolan i vår. Det var hon nog lite ledsen över, men var samtidigt glad över att ha orkat deltaga i år med, trött efter sin resa som som hon var när hon åkte iväg på fredagskvällen.

Konserten var, denna den 35e i ordningen, lika fantastiskt bra osm alltid. Mycket dans och mycket sång och helt fantastiskt engagerade ungdomar! Skulle verkligen inte förvåna mig om vi åkte till feskonserten nästa år också, trots att Dottern inte medverkar längre. Och Sonen, som börjar på åk.9 nästa år, skulle få åka till denna festival, har alltså inget intresse… Tyvärr får inte föräldrar medverka…!

Det syns endast lite av Dottern  längst bak i raden…

En trött, men nöjd Dotter kom hem till keliga hundar efter att ha varit borta mycket hemifrån de senaste två veckorna.

Välkomna på vernissage!

Imorgon, måndag hålls den! Vernissagen och anledningen till att Dottern tillbringat den senaste veckan i Jakobstad! Min mamma, tillsammans med sina barnbarn, ställer ut konst i Svenska Gården i Jakobstad under hela november månad och imorgon kväll hålls vernissagen. Gå och ta er en titt!  Såvitt jag har förstått kommer de flesta konstnärerna att vara på plats imorgon kväll och kaffe med dopp kommer också att bjudas på. Konstnärerna är i alla åldrar och jag gissar att det kommer att finnas alla de handa konst att njuta av.

Konstutställningen kommer att pågå under hela november månad, som om ni har vägarna förbi Svenska Gården, vik er in och ta er en titt. Inträdet är gratis!

Välkomna! 😀

Pumpkins, pumpkins everywhere!

Två dagar före Halloween, eller egentligen All Hollow’s Eve, som den egentligen hette när den kom från England till USA. Har sett att denna dag också har adopterats i Norden sedan jag flyttade hemifrån. Verkligen ingen dag som jag är så särdeles förtjust i måste jag säga. Jovisst, är det kul med barn som klär ut sig pch går i gårdarna och tigger godis på kvällen, verkligen, men då vuxna klär ut sig och det handlar om blod och monster, Dracula och annat otäckt, då vill jag helst inte vara med.

Maken och jag var faktiskt bjudna till en fest igår kväll, lördag. Temat var filmer och man skulle klä ut sig till olika figurer ur kända filmer. Efter vad jag såg på Facebook blev festen mycket lyckad, över 30 personer kom, så det var ju himla kul för värdparet. Eftersom vi hade annat på gång under hela dagen, och att jag verklgien inte vill klä ut mig, så beslöt Maken och jag oss för att skippa festen.

Tråkig? Jag? Ja, säkert, men sådan är jag! Take me or leave me! 😉

Fotot ovan tog jag utanför mataffären idag då jag åkte snabbt för att köpa varsin pumpa åt barnen för att skära lyktor imorgon. Vanligen gör vi det helgen före Halloween, men vi har inte riktigt hunnit med det i år. Vi skall försöka göra det imorgon efter skolan hade vi tänkt oss…. Det går åt en massa pumpor när det firas Halloween. Om jag minns rätt är delstaten Illinois den största producenten av pumpor i landet, men nu kommer jag faktiskt inte ihåg hur många det produceras. En stor mängd var det i alla fall.

Denna helg har nu kommit till ända och det är dags för mig att knyta mig, medan ni stiger upp där hemma  på andra sidan Potten. Imorgon är det måndag igen och den lär bli mera spännande än en helt vanlig måndag. Mera om detta i ett senare inlägg…

Festligheterna fortsatte

Dukat till mera festligheter! Ikväll var det Svärföräldrarnas tur. Vi bjöd dem på middag, lasagne och hembakat bröd stod på menyn. Nåja, hembakat och hembakat, om nu bakat i brödmaskin räknas, så var det väl hembakat då.

Vi hade en regnig och mulen söndag  så lasagnen passade perfekt. Varmt, mättande och om jag får säga det själv, riktigt gott.

Svärmor och svärfar var tacksamma över att komma till färdiggjord mat. Alltid lika trevliga, glada och just det ja, tacksamma. Det är tråkigt att koka för två och så mycket  roligare att sitta hos oss och  prata. Mera liv och rörelse med barnbarn och hundar!

Nu står vi inför en ny vecka med nya möjligheter. På jobbet skall vi prata om äpplen med barnen, Smaka på olika varianter, plantera äppelfrön, läsa böcker om äpplen och måla med äpplen! De stall bli roligt.

Ha en riktigt trevlig första vecka i oktober!

Som en filmstjärna…

… Ja, så kände jag mig verkligen när jag fyllde år i måndags! Tusen tack för alla hälsningar via WhatsApp, Messenger, mejl, Instagram etc. Helt otroligt!

Och nu är jag då ett år äldre igen, hela 44 närmare bestämt… Även går ju inte långsamt precis…

Jag har drabbats lite av bloggtorka sedan vi kom tillbaka hit till den västra sidan av Potten. Den brukar gå över ganska snabbt, nog, men ännu har jag svårt att få ner ngt på skärmen…

Jag återkommer nog så småningom… kanke redan imorgon, man vet aldrig…!

Jag fick vackra rosor av maken…
Och en efterlängtad klocka…
Lunch på tu man hand hann vi  också med… 
Helt fantastiskt goda räkor…