Höst… Eller…?

Nu måtte väl ändå hösten ha anlänt på allvar eller…? Denna ljuvliga måndag vaknade vi till märkbart svalare temperaturer efter helgens olidliga värmebölja på en bra bit över trettio grader. Dessa mycket svalare temperaturer hade också fört med sig grå himmel och regntunga moln- alldleles ypperligt höstväder och absolut inget, som jag i alla fall ansåg deprimerande!

Det är mycket man kan göra när det äntligen blir till höst! Ett exempel är detta:

Grädda en gyllene pannkaka i en het ugn! När luftkonditioneringen jobbar för högtryck att hålla vårt hem svalt och skönt, verkar det ju onekligen lite galet att slå på ugnen och producera mera värme i hemmet och  till råga på allt ödsla energi! Alltså, får sådant som att grädda en pannkaka vänta tills Moder Natur bjuder på behagligare väder.

Denna måndagskväll har jag tillbringat i köket och det blev pumpamuffins och pannkaka för hela slanten. Glada utrop från barn och Make när de kom hem efter kvällens träningspass och pianolektioner.

Imorgon är det tisdag, lite varmare temperaturer och solsken har det utlovats. Jobbet kallar också, men före det skall jag blanda mig mellan lakanen!

Annonser

Skymningen….

… Sänker sig allt tidigare och det blir dags att börja tända ljus igen. Redan vid 20.15 tiden är det mörkt nu och så fort solen går ner, känns hösten i den kyliga kvällsluften. September börjar på fredagen… Helt enligt alla almanackor, men ändå känner jag mig inte som om vi riktigt har haft ngn sommar. Jovisst, vi har ju rest och alla har varit lediga, till och med Maken hade hela tre veckor med semster denna sommar, men ngn riktig sommarvärme blev det aldrig.Vare sig på den västra eller den östra sidan av Potten.

Nu kan jag inte säga att jag älskar de där riktigt heta och fuktiga dagarna som vi kan få här i Mellanvästern, ofta under juli och augusti månader, men visst förekommer de i juni också. Jag tror vi hade kanske högst tio sådana dagar denna sommar, resten av sommarveckorna har varit relativt svala. För att inte tala om hemresa till Jakobstad! Tack och lov finns nätet och kontakten med släkten hemma, så jag visste ju vad som behövdes  packas ner i kappsäckarna! Kläder hade vi alltså packat rätt, men snuvade på sommaren har vi nog blivit lite på hela norra halvklotet tror jag.

Och nu går vi då med stormsteg mot hösten, vare sig jag vill eller inte. Det är väl bara att gilla läget och hoppas på en riktig sommar nästa år…?!

Löven börjar så smått ändra färg vare sig jag vill eller inte…

Ingrepp

Jag har inte haft ngn blogglust på ett tag. Detta beror nog på ett ingrepp som gjordes i förra veckan. Planerat dock, men ack så smärtsamt det blev. En smärre operation, javisst och nu skall man då tillbaka till sitt normala jag. Tagit mycket längre än beräknat, inte alls så enkelt som jag hoppats och imorgon, måndag väntar Zumba igen… Som jag hamnar att skippa pga att smärtan ännu är för hög.

Jovisst, kommer jag igen, det har gått långt framåt redan, men är man otålig så är man…!

Bara att fortsätta på den långsamma vägen och vara tacksam för att jag  har hälsan och inte behöver känna sig på detta viset för jämnan….

 

På kurs med Kurt ( eller ngt i den stilen)

Om ett år flyttar hon troligtvis hemifrån. Det är högskolan som gäller för Dottern hösten 2018 och i sommar har mamman beslutat sig för att lära denna sgs vuxna Dotter  lite ett annat… Som att koka mat till exempel.

Visst, hon hade Husis i högstadiet, men mamman i huset var mindre imponerad med husisläraren och hela husisprogrammet. Nu vet jag ju inte hur Husis lärs ut på högstadiet längre där hemma, men när Dottern gick i högstadiet här, eller egentligen mellanskolan som det numera kallas, hade hon endast en lektion i veckan på 40 minuter! Det är inte mycket mat man hinner koka och lära sig servera på den tiden, minsann!

Till råga på allt var husisläraren under all kritik tyckte jag. Eleverna började inte ens med baskunskaper som att lära sig vad det finns för köksredskap eller hur man diskar!

Igår, söndag, hade jag Dottern i köket med mig och det blev riktigt roligt. Det är inte lite man skall tänka på när man kokar mat, men eftersom jag kokar sgs varje dag märker jag inte detta. Dock märktes det bra igår när Dottern hade hand om middagen. Det blev finländsk mat dessutom, Pytt-i-panna och äggröra! Det var en del att hålla reda på, men jag måste säga att hon klarade  allt med glans och roligt var det!

Ikväll fortsätter matlagningskursen… Jag tror vi skall bege oss in på ett lite svårare område. Marinera kött nu på förmiddagen för att sedan använda detta sagda, marinerade kött till att göra fajitas. Vi får se…

En ljusglimt i allt det gråa…

VARNING: ett klagoinlägg…

Det är söndag kväll och vi skriver dag nummer fem som går  i regnandets tecken. Himlen är grå, hela världen är grå och det har regnat i en strid ström ända sedan i onsdags. Normalt brukar  jag inte störas av regn, men den här gången efter fem dagars stadigt regnande börjar det verkligen störa mig.  Dels för att regnet liksom aldrig upphör, det bara fortsätter och dels för att vårt stora trädgårdsprojekt har stått stilla sedan detta härdiga regnande började. Det är helt enkelt för vått att gräva i marken och vem vill vara ute och försöka plantera och fixa vattenledningar och annat när det regnar på detta sätt?

Dock fick vi ett uppehåll på några timmar ikväll och Maken grillade otrolgit goda revbensspjäll  i uppehållet och efter maten gick jag ut till trädgårdslandet för att ta mig en titt.

Jodå, jag gnäller på all denna väta, men blommor och blad njuter! Titta  bara:

Jordgubbsplantorna har vuxit ordentligt den senaste veckan och nu finns det flera blommor också! Om några veckor får vi avnjuta våra första jordgubbar! Sprider sig gör de ocså, jag hamnade att dra bort en ny liten jordgubbsplanta eftersom den höll på att komma upp väldigt nära mina nya planterade…

Sockerärter! Jag skrev ner i köksalmanackan  när jag planterade så att jag skulle komma ihåg. Den 9.5 lade jag ner fröna i jorden och nu är ärtplantorna så här stora. Om vi nu kunde vi få lite solsken på detta, så skall Maken  gillra upp lite klätterställningar för dem så småningom. Ännu är det en hel del veckor innan vi förhoppningsvis har ärteskidor att skörda, men redan nu kan jag ana hur gott det kommer att bli!

Så, tills imorgon, måndag beställer jag sol och varmare väder. Nu får vi se om detta blir fallet…

Hundtråkigt!

-Okej, matte, nu har vi rikigt tråkigt! Det bara regnar, vi får inte leka och springa på bakgården pga trädgårdsprojektet och all lera  som följer med det och nu ligger vi bara här och slöar. Lite sura är vi nog också, för det finns faktiskt inte alls lika mycket utrymme att springa på framsidan av huset som det finns på baksidan….

Två sura hundar häromdagen när renget fortsättnignsvis öste ( och öser) ner…

Trappor!

Trots veckans ihärdiga regnande, lyckades arbetarna komma och göra färdigt trapporna som leder från garaget ner till bakgården. Jag lyckades ta denna bild emellan regnskurarna efter att jag kommit hem från jobbet, men allt annat arbete står stilla. Ett tag regnade det så hårt att det gick inte ens att ta foton genom fönstret!

Förra helgen lovades det av ägaren till företaget att projektet skulle bli klart till slutet av veckan, beroende på vädret förstås. Och vad har det gjort nu, tar dagar i rad? Jo, du gissade rätt, regnat, regnat och regnat lite till.

Regnet lär skall fortsätta i några dagar ännu, så det är bara att vänta och se när projektet kan göras färdigt… Inte för att jag är  otålig…!  😉