Ut med det gamla, in med det nya

Egentligen var vi ute i ett helt annat ärende förra veckan, men det måst jag ta i ett annat inlägg för nu är klockan sen igen och det är dags att krypa till kojs väldigt snart.

Hur som haver, medan vi stod där i möbelaffären i det där andra ärendet fick jag syn på…drömsoffbordet! Alltså, inget som vi hade tänkt att vi skulle inhandla precis men Maken tyckte också om det och soffbordet som vi hade  hemma har ju ett par år på nacken och kunde ju nog verkligen uppdateras…

Dock är detta soffbord egenhändigt tillverkat av Maken när han behövde ett soffbord för sitt rum på elevhemmet som ung studerande och därför har detta soffbord en helt självklar plats i vårat hem. Förpassat till TV rummet i källarvåningen nu, javisst, men tas  absolut inte till ngn Loppis!

Isället för den gamla trotjänaren flyttade ett nytt, mycket elegantare soffbord in i lördags när Maken hämtade detta från möbelaffären eftersom det levererats dit  några dagar efter att vi hade köpte det.

Det kändes lite konstigt med ett runt bord, vi har ju i princip ALLTID hafe ett rektangelbord, men nu nåra dagar senare börjar vi vänja oss. Och ja, visst är vi nöjda över vårt lite förhastade beslut. Något som Maken och jag sällan gör, snabba beslut. Vi tycker om att tänka på saker, vända på steken så att säga och kanske ibland älta lite för mycket, vad vet jag? Hur som helst, det blev ett nytt, runt bord och frun i huset är väldigt nöjd…! Dock var inte barnen så säkra på det nya bordet, med de lär väl vänja sig…

Annonser

Värmebölja!

Efter två veckor i frysboxen har graderna stigit med hejdundrande hastighet och idag hade vi en otroligt ljuvlig vinterdag helt utan minusgrader!

På seneftermiddagen gassade solen nästan från en molnfri himmel och jag blev igen påmind hur långt söderut Minnesota egentligen ligger. Ljuvligt! ( Ju äldre jag blir, desto mera tolererar jag denna årstid vi nu befinner oss i, istället för att tycka om den.Hörde på radion idag att vi har 70 dagar kvar till den offciella våren!)

För att riktigt fira denna värme, blev det skridskoåkning för Lillasyster och en hel massa barn i området  efter att skolbussen hade släppt av dem efter skolan idag.

Till och med hundarna njöt av det vackra vädret:

Lilly njöt på utsidan  på uppfarten framför vårt hem, medan lilla Fiona njöt på insidan i solen bakom glasdörren:

På kvällen tog jag hand om ett annat måste innan det blir kallt igen- tvätta bilen! Jag fick min bil tvättad för några dagar sedan och ikväll, medan flickorna hade lektioner i piano, såg jag till att få bilen som Dottern kör tvättad. Kön till biltvätten var lång, jag var inte den enda med denna tanke denna varma kvaäll i januari.

Efter att solen hade gått ner, sjönk temperaturen förstås ner till några minusgrader igen, konstigt vore det ju annars, men tillräckligt varmt att få bilen tvättad var det verkligen.

Det blev en halv timmes väntan i bilkön in till tvätten, men eftersom jag hade bestämt mig för att få det gjort ikväll, satt jag tålmodigt kvar i kön…

Klar!

Halsduken till Lillasyster blev helt klar i eftermiddags! Hon klippte till fransarna på dem efter att jag hade fäst dem och jag ser ju nu på fotot att de kanske inte är helt jämna… Nåja, det syns ju knappast när hon använder den och hon var mer än nöjd med sina den, så hon bryr sig säkert inte.

Halsduken hänger nu ovanpå den nya vinterjackan som Lillayster fick i november och är klar för skolan tills  imorgon. Till råga på allt har det lovats värmebölja imorgon, och det lär inte ens bli så kallt som -20 utan dagstempen har utlovats till en mera behagligare -16! Det ni! 😉😂

Språngmarsch i kylan

Jag stod i tvättstugan och vek kläder när Maken kom och frågade mig om jag ville gå ut och gå en sväng i kylan. Vi inleder nämligen vecka nummer 2 med riktigt gammaldags iskyla och dagens hösgsta temperature var lite bättre än igpr, -18. Igår, nyårsafton, blev det som varmast runt -20. Alltså, det går mycket långsamt åt rätt håll, men med allt detta innesittande får man ju rätt lätt myror i baken och Maken tyckte vi kunde gå ut på en liten promenad.

Sagt och gjort. Vi klädde på oss, lade kopplet på stora hunden eftersom hon har en ordentligt tjock  björnpäls  och begav oss iväg.

Llånga vandringar hade vi ju nog inte tänkt oss, men trodde att vi skulle klara lite längre än 15 minuter. Dock hade vi inte räknat med den iskalla vinden ovanpå den redan iskalla luften och en hund, som bara efter tio minuter började lyfta på tassarna och se ganska stelbent ut. Svansen höll hon ännu högt och verkade trivas som fisken i vattnet, men hon har ju förstås ingen aning om att hon kan  förfrysa tassarna på de iskalla cementtrottoarerna heller.

Trots kölden var det skönt att komma ut och gå en liten stund och sträcka på benen efter all god nyårs och julmat.

Den första skolveckan för barnen lär skall fortsätta i samma anda, men vi väntar ivrigt in helgen då värmebölja har utlovats… -4 kommer att kännas som strandväder på söndagen!

Solen går ner bakom hustaken vid 16 tiden nu i början av året….

Nämen den måste ju testas!

Medan den nya köksmaskinen blandade  till vetebrödsdegen till kanelbullar satte jag också igång med att mosa bananer för en till sats muffins. Efter att vetebrödsdegen var tillknådad  precis som jag ville ha den och på jäsning i ugnen under handduk diskade jag ur skålen som kom med maskinen och satte igång med nästa deg! Textade Maken på jobbet och berättade hur jag spenderade eftermiddagen och han skickade tillbaka ett SMS och påpekade att han kommer att bli tjock eftersom jag bakar så mycket!

Han kanske har en poäng i och med detta påstående, men samtidigt påpekade jag att jag ju verkligen behöver lära mig hur denna nya pärla jobbar i köket och därför behöver jag baka!

Han kunde  ju inte annat än hålla med förstås och skrattade gott ikväll när jag fryste ner hela tre stora påsar med kanelbullar och så har vi en stor låda med muffins också! Verkar inte gå ngn nöd på oss de kommande dagarna…

( Förresten behöver jag kanske nämna att jag köpte mera mjöl när jag handlade mat ikväll…! 😜)

Rikligt med kanel skall det vara!

Den första plåten har just kommit ur ugnen… Mmmm, så goda med ett glas kall mjölk!

Överraskande post!

Nämen, det här brevet var högst oväntat, men ändå trevligt att få idag! En anmälan om rätt att rösta i det finländska presidentvalet som sker nu om några veckor! Alltså, jag har vid det här laget bott mera än halva mitt liv i USA, alltid varit finländsk medborgare, men ALDRIG fått ngn notis om rösträtt… förrän nu! Man behöver  tydligen bo utomlands en rejäl tid innan man får denna rätt eller…? Mina adressuppgifter har dessutom alltid varit uppdaterade vid Magistraten , så jag har ingen aning om varför jag aldrig fått detta brev förut!

Eftersom jag bor så långt borta, och har bott borta så länge, är jag inte alls insatt i dagens politik i Finland. ( Däremot vet jag mera än vad jag borde veta om USAs s.k president…!) , så vem jag  skall rösta på är helt okänt för mig.

Det finns ett konsulat i Minnespolis dit jag kan åka för att rösta. Det rör sig tydligen om två val och konsulatet är öppet endast två dagar per val för förhandsröstning. Under dagen, på arbetstid förstås, så vi får ju se om jag lyckas åka dit eller inte…

Nu får ni, som är bosatta hemma, tipsa mig om vem som ställer upp, nätsidor att besöka för  att läsa mera om kandidaterna  etc. Väntar med spänning och tackar på förhand!  😀🇫🇮

Nya lakan för en stor pojke

Sonen föddes med en förkärlek för bilar, fordon av all de slag: bussar, traktorer etc. När han var tre eller fyra  kom Disneys första tecknade film om bilar ut, Cars. Han älsakde filmen, som vi hyrde någöra  månader senare eftersom vi inte trodde att han skulle sitta stilla på bion för att se på den. Hemma framför TVn älskade han filmen och ville se den om och om igen de några dagarna som vi hade hyrt den. Det slutade ju förstås med att jultomten gav en kopia åt honom i julklapp det året.

Han fick också lakan för sängen med de olika bilarna på och han var överförtjust och ville ha dem på sängen  hela tiden! Då det var dags att byta lakan åt honom var det bara att tvätta, torktumla och sedan tillbaka på sängen igen.

Vid 13 års ålder är han dämpat förtjust i dessa Disney filmer som nu har hunnit bli tre till antalet, plus den ena om flygplan. Lakanen, som han fortfarande har, men numera är rätt slitna, hade jag bestämt mig för att förnya åt honom denna jul.

Vem hade trott att en tonåring skulle bli så förtjust i nya lakan med Lightning McQueen? Nej, han hoppade inte jämfota utav glädje, men leendet gick från öra till öra när han öppnade sin julklapp igår morse. Ikväll har jag tvättat och torktumlat igen och nu har Sonen blandat sig mellan sina nya lakan med McQueen och kompani efter en tuff simträning.Hoppas han får sova gott, fast det står på hans nya lakan: Think fast! 😉