Rykande heta

Rykande heta kom våfflorna ut ur våffeljärnet imorse redan vd sju tiden. Jag hade lovat barnen våfflor till frukost ( jo, jag vet, vi är lite bakvända här på andra sidan Potten där våfflor  ofta äts till morgonmål…!)

Jag blandade till smeten sent igår kväl. Lade de våta ingredienserna färdigt blandade i kylskåpet och de torra fick stå färdigblandade i en bunke under lock på köksön och vänta på morgonen. Vid 06.45 var det redan full fart i köket och nöjda och mätta barn åkte glada i hågen till skolan imorse.

En nöjd mamma har städat upp köket efter sig och nu, denna lediga måndag, bär det av till veckans första Zumbapass!

Annonser

Den allra sista tomaten

Den är inte riktigt röd ännu, egentligen grönare  än röd, men så är det ju oktober också. Jag hittade den på marken i trädgårdslandet  ikväll efter middagen när jag gick ut med kompostskräpet.

Jag plockade den försiktigt från marken och tog in den. Nu vilar den i köksfönstret och får förhoppningsvis mogna  och bli röd här inne istället för på utsidan. Vi har det riktigt varmt än, runt tjugo grader mitt på dagen, men dagsljuset krypmer dag för dag och nätterna blir rätt kalla. Dock ingen frost ännu, men i och med att vi befinner oss i oktober, kan detta  förstås ske när som helst.

Hösten är definitv här och det är nog OK det med. Fast nog skulle det vara gott med tomater ur trädgårdslandet året om istället för de där  hårda frukterna som importeras från Mexiko under den kalare delen av året. Kanske  det blir till att flytta söderut…! 😉

Festligheterna fortsatte

Dukat till mera festligheter! Ikväll var det Svärföräldrarnas tur. Vi bjöd dem på middag, lasagne och hembakat bröd stod på menyn. Nåja, hembakat och hembakat, om nu bakat i brödmaskin räknas, så var det väl hembakat då.

Vi hade en regnig och mulen söndag  så lasagnen passade perfekt. Varmt, mättande och om jag får säga det själv, riktigt gott.

Svärmor och svärfar var tacksamma över att komma till färdiggjord mat. Alltid lika trevliga, glada och just det ja, tacksamma. Det är tråkigt att koka för två och så mycket  roligare att sitta hos oss och  prata. Mera liv och rörelse med barnbarn och hundar!

Nu står vi inför en ny vecka med nya möjligheter. På jobbet skall vi prata om äpplen med barnen, Smaka på olika varianter, plantera äppelfrön, läsa böcker om äpplen och måla med äpplen! De stall bli roligt.

Ha en riktigt trevlig första vecka i oktober!

Höst… Eller…?

Nu måtte väl ändå hösten ha anlänt på allvar eller…? Denna ljuvliga måndag vaknade vi till märkbart svalare temperaturer efter helgens olidliga värmebölja på en bra bit över trettio grader. Dessa mycket svalare temperaturer hade också fört med sig grå himmel och regntunga moln- alldleles ypperligt höstväder och absolut inget, som jag i alla fall ansåg deprimerande!

Det är mycket man kan göra när det äntligen blir till höst! Ett exempel är detta:

Grädda en gyllene pannkaka i en het ugn! När luftkonditioneringen jobbar för högtryck att hålla vårt hem svalt och skönt, verkar det ju onekligen lite galet att slå på ugnen och producera mera värme i hemmet och  till råga på allt ödsla energi! Alltså, får sådant som att grädda en pannkaka vänta tills Moder Natur bjuder på behagligare väder.

Denna måndagskväll har jag tillbringat i köket och det blev pumpamuffins och pannkaka för hela slanten. Glada utrop från barn och Make när de kom hem efter kvällens träningspass och pianolektioner.

Imorgon är det tisdag, lite varmare temperaturer och solsken har det utlovats. Jobbet kallar också, men före det skall jag blanda mig mellan lakanen!

Vattenmelon med tomater?! Really?!

Den är vacker att se på, eller hur? Dock var familjen ytterst tveksam vid middagstid igår när jag presenterade dena nya sallad. Kombinationen var inte ngn vanlig sådan, men då jag hittade receptet i veckotidningen, såg det så gott ut, så jag ville pröva.

Skam den som ger sig, heter det ju, så trots familjens höjda ögonbryn , blandade jag till denna skönhet igår på seneftermiddagen.

Ingredienser:

en halv vattenmelon

en handfull kluvna körsbärstomater

rikligt med färska, finhackade basilikablad

färsk mozzarella, gärna med tomat, olja och basilika, men jag hade inte den sorten i kylskåpet, så jag använde helt vanlig mozzarella.

8 skivor  prosciutto ( väldigt salt griskött skivat tunt.)

2 dl olivolja plus 2 matskedar

2 tsk citronsaft eller saften ur en hel citron

Salt och peppar

Gör så här:

Klyv vattenmelonen i tärningar. Sätt i stor salladsskål. Salta och peppra.  Blanda de kluvna tomaterna i en skild skål med citronsaften och två matskedar olivolja. Låt stå  en stund.   Häll tomaterna över den kluvna vattenmelonen. Skär osten och prosciutton och lägg till i salladen. Blanda den finhackade basilikan i olivolja och låt stå i ca.10 min. Häll över salladen.

Låt salladen stå kallt i kylen medan du förbereder resten av måltiden. Servera salladen avkyld. Mums!

 

Eftermiddag i köket

Ha! Jag var nog inte den enda som hade en aning svårt att tro på meteorologerna igår när det spåddes  svalare, eller egentligen, kyligt väder för hela delstaten. Det har varit varmt, riktigt hett ända sedan vi landade på den västra sidan av Potten för en knapp vecka  sedan, så det var en aning svårt att tro på att torsdagens temperatur knappt skulle stiga ovanför plus tio strecket!

Men, men…rätt fick de och imorse steg vi upp til regn och iskalla nordliga vindar från Kanada! De yngre barnen i detta hem har dagsläger igen den här veckan, så det var bara att söka fram långbyxor, jackor och strumpor igen. Nu fanns ju dessa inte SÅ långt borta, eftersom de var med på resan, men lite knasigt kändes det nog att byta ut ärmlösa linnen och shorts mot dessa varmare kläder!

Men till lägret åkte de, trots hällregnet och jag fick tillbringa dagen i…köket!

Eftersom vädret  faktiskt lämpade sig för bakning så gjorde jag just det. Det blev hemgjord müsli till Maken som han gärna äter på morgnarna och sedan en blåbärspaj. Dock ingen amerikansk paj, sådana är jag dålig på, men finsk smulpaj klarar jag av!

Efter kvällens middag blev det då paj med vanlijsås till och då upptäckte jag nästan en liten katastrof… Jag glömde köpa mera vaniljsås när vi var hemma i Jakobstad! Denna sås finns nämligen inte här, jag tror att den tillhör Norden, och jag brukar alltid köpa den i pulverform när vi är hemma och nu glömde jag! Äsch! Får kanske lägga in en beställning via mor och/eller SysterYster. Vi får se…

Pajen avnjöts i alla fall, och Maken, som föredrar amerikansk paj, var nog rätt nöjd ändå, måste jag säga… 😉

Som en filmstjärna…

… Ja, så kände jag mig verkligen när jag fyllde år i måndags! Tusen tack för alla hälsningar via WhatsApp, Messenger, mejl, Instagram etc. Helt otroligt!

Och nu är jag då ett år äldre igen, hela 44 närmare bestämt… Även går ju inte långsamt precis…

Jag har drabbats lite av bloggtorka sedan vi kom tillbaka hit till den västra sidan av Potten. Den brukar gå över ganska snabbt, nog, men ännu har jag svårt att få ner ngt på skärmen…

Jag återkommer nog så småningom… kanke redan imorgon, man vet aldrig…!

Jag fick vackra rosor av maken…
Och en efterlängtad klocka…
Lunch på tu man hand hann vi  också med… 
Helt fantastiskt goda räkor…