Den allra sista tomaten

Den är inte riktigt röd ännu, egentligen grönare  än röd, men så är det ju oktober också. Jag hittade den på marken i trädgårdslandet  ikväll efter middagen när jag gick ut med kompostskräpet.

Jag plockade den försiktigt från marken och tog in den. Nu vilar den i köksfönstret och får förhoppningsvis mogna  och bli röd här inne istället för på utsidan. Vi har det riktigt varmt än, runt tjugo grader mitt på dagen, men dagsljuset krypmer dag för dag och nätterna blir rätt kalla. Dock ingen frost ännu, men i och med att vi befinner oss i oktober, kan detta  förstås ske när som helst.

Hösten är definitv här och det är nog OK det med. Fast nog skulle det vara gott med tomater ur trädgårdslandet året om istället för de där  hårda frukterna som importeras från Mexiko under den kalare delen av året. Kanske  det blir till att flytta söderut…! 😉

Annonser

I väntan på Irma…

Nej, tack och lov behöver vi inte vara oroliga alls här i norr. Åtminstone inte oroliga att våra hem, hus och andra ägodelar skall blåsa iväg.  Eller att vägar och hus skall översvämmas! Dock oroar vi oss för vänner och släkt som bor söderut! I skrivande stund är det lördag kvöll vid 20.30 tiden och Irma har nu hunnit till sydspetsen av Florida. De första glimtarna från dess enorma styrka finns nu att skåda över nätet och detta är bara början. Ve och fasa!

Jag har en god vän  bosatt i norra Florida. Hon och hennes man med två barn har beslutat sig för att stanna i deras hem istället för att evakuera eftersom de bor så pass långt norrut. Ändå undrar jag nog om detta var det mest genomtänkta beslutet eftersom Floridas guvernör har bett sgs alla i hela staten att åka iväg till olika  Hurricane shelters  som nu finns över hela staten.

En f.d arbetskamrat har sin son med familj i södra Florida, på västkusten, som nu, enligt meterologerna kommer att ta emot det värsta av denna storm. De har inte heller evakuerat inåt landet eftersom det till först ansågs att detta enorma monster skulle hålla sig till östra sidan av staten. Så är allstå nu då inte fallet, utan efter att stormen har korsat den norra delen av Kuba seanste natt, svängde den västerut och nu verkar det då bli den västra delen av Florida som får ta emot det värsta.

Det blir nog en sömnlös natt för många i Florida, men också runtom hela landet inatt skulle jag tro. Och nu får nog minsann alla de som vägrar tro på klimatförändringarna ge med sig, för sådana här stormar med sådan styrka, har inte alls varit vardagsmat förut! Jovisst, orkaner har alltid förekommit, men denna Irma orkan är den fösta som är så här otroligt stor och med en kategori på 5 är det nog inte mycket av Florida som finns kvar när allt är över om några dagar…!

Skymningen….

… Sänker sig allt tidigare och det blir dags att börja tända ljus igen. Redan vid 20.15 tiden är det mörkt nu och så fort solen går ner, känns hösten i den kyliga kvällsluften. September börjar på fredagen… Helt enligt alla almanackor, men ändå känner jag mig inte som om vi riktigt har haft ngn sommar. Jovisst, vi har ju rest och alla har varit lediga, till och med Maken hade hela tre veckor med semster denna sommar, men ngn riktig sommarvärme blev det aldrig.Vare sig på den västra eller den östra sidan av Potten.

Nu kan jag inte säga att jag älskar de där riktigt heta och fuktiga dagarna som vi kan få här i Mellanvästern, ofta under juli och augusti månader, men visst förekommer de i juni också. Jag tror vi hade kanske högst tio sådana dagar denna sommar, resten av sommarveckorna har varit relativt svala. För att inte tala om hemresa till Jakobstad! Tack och lov finns nätet och kontakten med släkten hemma, så jag visste ju vad som behövdes  packas ner i kappsäckarna! Kläder hade vi alltså packat rätt, men snuvade på sommaren har vi nog blivit lite på hela norra halvklotet tror jag.

Och nu går vi då med stormsteg mot hösten, vare sig jag vill eller inte. Det är väl bara att gilla läget och hoppas på en riktig sommar nästa år…?!

Löven börjar så smått ändra färg vare sig jag vill eller inte…

Eftermiddag i köket

Ha! Jag var nog inte den enda som hade en aning svårt att tro på meteorologerna igår när det spåddes  svalare, eller egentligen, kyligt väder för hela delstaten. Det har varit varmt, riktigt hett ända sedan vi landade på den västra sidan av Potten för en knapp vecka  sedan, så det var en aning svårt att tro på att torsdagens temperatur knappt skulle stiga ovanför plus tio strecket!

Men, men…rätt fick de och imorse steg vi upp til regn och iskalla nordliga vindar från Kanada! De yngre barnen i detta hem har dagsläger igen den här veckan, så det var bara att söka fram långbyxor, jackor och strumpor igen. Nu fanns ju dessa inte SÅ långt borta, eftersom de var med på resan, men lite knasigt kändes det nog att byta ut ärmlösa linnen och shorts mot dessa varmare kläder!

Men till lägret åkte de, trots hällregnet och jag fick tillbringa dagen i…köket!

Eftersom vädret  faktiskt lämpade sig för bakning så gjorde jag just det. Det blev hemgjord müsli till Maken som han gärna äter på morgnarna och sedan en blåbärspaj. Dock ingen amerikansk paj, sådana är jag dålig på, men finsk smulpaj klarar jag av!

Efter kvällens middag blev det då paj med vanlijsås till och då upptäckte jag nästan en liten katastrof… Jag glömde köpa mera vaniljsås när vi var hemma i Jakobstad! Denna sås finns nämligen inte här, jag tror att den tillhör Norden, och jag brukar alltid köpa den i pulverform när vi är hemma och nu glömde jag! Äsch! Får kanske lägga in en beställning via mor och/eller SysterYster. Vi får se…

Pajen avnjöts i alla fall, och Maken, som föredrar amerikansk paj, var nog rätt nöjd ändå, måste jag säga… 😉

Kompostering

Det här med att vara grön har nog kommit hit till detta stora landet också. Återvinning, loppisar, och kompostering har länge varit populärt och vanligt här också. Åtminstone i våra trakter. (Dock har jag förstått att inte alla delar av landet  är med på noterna, titta bara på Gubben i Vita Huset, men det är en helt annan sak och om jag skriver om honom, blir jag bara på dåligt humör, så det lämnar vi helt åt sidan.)

För att vara lite grönare har jag länge velat  sparka  igång en kompost, men har helt enkelt inte kommit till skott…förrän nu!

Här lägger Sonen ihop kompostlådan. Vi tyckte att den skulle passa bra bredvid trädgårdslandet eftersom det kommer en hel del ogräs därifrån. Speciellt i höst när hela landet skall rensas ur och göras klart för vintern.

En liten blygsam början har vi fått igång ,med gräs, bladen från masjskolvarna som jag rensade för ngn dag sedan, jordgubbssnallar och några äggskal. Nu gäller det då att vattna en gång i veckan och svänga på hela härligheten medan vi fortsätter att lägga till malet och använt kaffe, tepåsar, potatisskal, och än det ena, än det andra som kommer ur köket och från gården. Skall bli intressant att se hur länge det tar innan vi får vår första rikliga jord från komposteringen. Den som väntar på ngt gott…

Ärteskidor!

Kanske lite svåra att urskilja på fotot, men där hänger de! Inte riktigt klara att plocka av och mumsa på ännu, Maken sade att de inte riktigt är mogna ännu, men att de nog kommer att bli riktigt söta och goda om ngn dag! Härligt! Första gången som  jag provat på att odla ärteskidor och så har det gått så här bra! Och fort har de vuxit okså, det är endast ca.7 veckor sedan jag sådde fröna! Skoj!

Den allra första…

Söt och god och röd plockade jag den allra första jordgubben ur trädgårdslandet igår, torsdag. Stor var den ju då rakt inte, men Lillan sade, som hade äran att provsmaka,  att den var riktigt söt. Hittils har de många fåglarna som häckar runt dammen bakom vårt hem lämnat jordgubbarna ifred, jag hoppas att detta fortsätter. Men jag gissar att det blir att lägga ett nät ovanpå dem, när jordgubbarna väl har upptäckts….

Än får jag nog inhandla jordgubbar från affären. Att det lilla trädgårdslandet skulle producera så många jordgubbar som det går åt i den här familjen, specillt på sommaren, tvivlar jag på…!