Jodå, jag och familjen lever!

Vi lever, jag har sommarlov, barnen har skola och Maken råkar ha semstervecka den här vekan han med. Dagarna är lugna och sköna, med sol och sommar och  vi har fått en hel del gjort medan barnen går sin sista dagar i skolan för det här läseåret. De lediga dagarna som kallas sommarlov hägrar…

Min otroligt trevliga arbetskamrat ville bli av med sina hallonbuskar och frågade oss senaste vecka om ngn ville ha dem. Jag ropade genast att jag gärna tog 2-3 stycken och nästa dag kom arbetskamraten med hela 20 stycken små buskar för mig och Maken att få ner i jorden så snabbt som möjligt! Alltså, TJUGO stycken!

Nu blev det ju då så att vi faktiskt inte  planterade alla 20, för en del av dem såg inte så glada ut efter två dagar i ett stort ämbare. Dock fick maken ner hela 11 stycken i marken under helgen och vackert så  måste jag säga. Nu får vi ju se då hur många av dem som klarar sig… Den som väntar på ngt gott, hoppas vi…

Dottern hade äntligen en ledig lördag att hålla ett mycket försenat födelsedagskalas. Roligt hade flickorna och trevliga var de! På fotot ovan springer de omkring och bombarderar varandra med vattenballonger fyllda med vatten och färg!

Vårt stora trädgårdsprojekt är klart! Det blev helt färdigt igår, tisdag och Maken och jag är mer än nöjda! På kvällen lyser fem stycken LED lampor upp växterna, trapporna och vår linden, som redan fanns, men som nu har fått sällskap av så mycket mera, finare grejer. Lite annat än bara gräsmatta!

Och idag, onsdag, installerade Maken en dörr åt sina föräldrar. En s.k storm dörr, som är populär här. Liksom en ytterdörr utanför ytterdörren. Av ngn anledning byggs inte nya hus med dem, Svärföräldrarna bor i en alldeles ny bostad och var vana med en sådan här extra dörr från  sitt gamla hem. I lördags åkte Maken och köpte en  dörr med dem och idag, onsdag, när solen sken, men det var inte så väldigt varmt ännu på förmiddagen, såg han tll att få den installerad. Förvånade  och glada svärföräldrar kom hem senare på eftermiddagen från sina ärenden och såg vad deras son hade hittat på under deras frånvaro. Ett mycket glatt och tacksamt mejl damp ner i brevlådan.

Som vanligt när jag bloggar är det sent, så det är bäst att jag återkommer. Imorgon är det torsdag oh mera sol och värme har utlovats…  Vi hörs kära läsare!

Flowers for the lady

Maken ringde på dörrklockan hema hos sina  föräldrar för att överraska sin mamma. Han hade nämligen inhandlat en rosbuske åt henne, precis samma rosbuske som vi hade hittat igår kväll när jag åkte med henne för att se på rosbuskar. Dock hade vi lämnat växthuset tomhänta ( vad gäller rosbuskar åtminstone.)  eftersom hon inte kunde bestämma sig om hon ville ha denna sort eller inte plus att hon ville diskutera med sin man, Makens pappa, först.

När vi betalade för det som jag hadei inhandlat, frågade jag flickan i kassan, hur länge vi kunde vänta ännu innan det skulle bli för sent för plantering av rosor. Flickan rekommenderade att vi inte väntade längre än två veckor, rosor vill ha det relativt svalt när de skall börja om på nytt på nytt ställe. Hon informerade oss okså om att affären inte skulle komma att ha flera rosbuskar än de som de hade fått in. När sortimentet var slut, så var det bara att vänta tills nästa år eller uppsöka annan affär, som troligen skulle ha samma dilemma.

Alltså, slog Maken slag i saken och åkte till växthuset efter jobbet, köpte rosbusken och överraskade sin mamma ikväll. Gladare mamma och Svärmor fick man leta efter!

Firat!

Så är hon då 17 år! Dottern! Född en het vårdag på 2000 och fyllde alltså hela 17 år i lördags när det var ruggigt, kallt och regnigt! Raka motsatsen till hennes första dag  här på jorden!

Fotot ovan visar frukosten som Maken bjöd Dottern och hela familjen på när vi vaknade. En rostad brödskiva med stekt skinka, ett stekt ägg och sedan Hollandäs sås ovanpå. Mums! Dottern var nöjd. En bättre början på födelsedagen kunde hon inte tänka sig. Som brukligt är här fick hon snällt vänta på presenter. Sång på sängen med presenter är inte ngt som vi har tagit till oss, utan följer den mera amerikanska traditionen med presenter på kvälen tillsammans med tårtan.

Eftermiddagen tillbringades i pluggandes tecken och mellan varven fyllde och dekorerade Dottern sin egen tårta. Hon ville ha finländsk, traditionell gräddtårta, så på fredagskvällen hade jag bakat svamptårtan och på lördagseftermiddagen skötte Dottern om resten enligt eget utsagt önskemål.

Så här fint blev mästerverket!

På kvällskvisten bytte vi ala kläder, klämde in oss i den jättestora bilen oh åkte iväg till den italienska restaurangen i vår förort. Denna restaurang är en av Dotterns absoluta favoriter och hon hade bett att få åka dit för att fira hennes födelsedag. Fammo och Faffa kom Också med och vi åt supergott!

Ovan foto på maten som jag beställde. Grillade räkor och lax på en bädd med saffransris. Otroligt mumsigt!

Efter våra utsökta middag åkte vi sedan hem igen då för det där mästerverket till tårta och eventuella presenter. Ni som följer min blogg vet ju att jag hade inhandlat en viss klänning åt den unga damen. Nu hoppades jag bara att jag hade satsat på rätt storlek och att den skulle passa…

Här tar hon ut klänningen ur presentpåsen och inser vad hon får…! Förvåninngen, lyckan och glädjen var total!

Jag hade dessutom gissat rätt på storleken  och den passade- perfekt!

Påsken som kom och gick

Långfredagen: helt vanlig skoldag för barnen. Jag hade ledigt från jobbet eftesom mitt lilla dagis befinner sig i en kyrka. Kyrkan var stängd förstås och likaså var vårt dagis.

Påsklördagen/aftonen: Inga påskhäxor hos oss inte och Blåkulla har inte en kotte, utom mina barn då kanske, hört talas om. Dock ordnades  en äggjakt i vårt område och självaste Påskharen dök upp! (Säg inget åt Lillasyster, men det var faktiskt stora bror som hade rekryterats!)

Påskblommor fick jag av Maken! Bara därför att!

Påsklaftonens plastägg och godis:

Fyllde Maken och jag traditionsenligt på kvällen på lördagen för barnen att söka på söndagsmorgonen. Lustigt att så stora barn vill hålla på traditionerna som vi skapat, men roligt är det också.

Påsksöndagen inleddes med kyrkobesök och vilken gudstjänst sedan! Det hela började med att kören stod upp vid altaret och sjöng Justin Tinberlakes ‘Got this feeling’!  Helt passande och hela kyrkorummet rockade, klappade och sjöng med! Vilken stämning! Sedan blev det lite mera traditionella lovsånger som hör mera påsken till, men öppningen satte tonen till hela den fina gudstjönsten och det var verkligen kul! Vem säger att en gudstjänst måste vara stel och tråkig?!

Traditionell påskmiddag bjöd Makens föräldrar på och sedan kom vi hem och tog en lång promenad med hundarna Maken och jag. Solen sken och det var relativt varmt, ävenom det märks att sommarvärmen har lite svårt att infinna sig ännu. Några veckor till och sedan är den nog här.

Idag måndag ( annandagen där hemma i Norden!)  hade alla barnen vanlig skoldag igen, Maken på jobb och jag hade ledig måndag. Slutet gott allting gott!

Tänk att jag glömde…!

image

Jag stod vid disken på jobbet och gick igenom pappersarbete. Plötsligt kände jag att ngn stod och tittade på mig. Ni vet den där känslan som man kan få fast man inte ens ser personen i fråga.

Jag tittade up och där stod han, min friare som en av mina  arbetskamarater kallade honom! Jodå, visst var det maken och i handen höll han blombuketten ovan. Jag, som i regel inte tycker om att dra uppmärksamhet till mig, kände hur kinderna blev eldröda och på samma gång blev jag varm i hela kroppen.

Min friare sade:

– Happy anniversary!

Varpå mina kinder blev, om möjligt, ännu rödare! Jag hade nämligen GLÖMT! Alltså, jag är normalt inte den som glömmer, men föklaringen ligger nog i det att vi faktiskt har två bröllopsdagar!

Vi gifte oss nämligen första gången på vintern år 1995. En liten, privat ceremoni där Makens föräldrar var våra enda vittnen. Jag ändrade mitt efternamn, men bar ingen vigselring ännu. Det var inte många som visste att vi hade gift oss.

Anledningen till denna tidiga ceremoni ( vårt datum för det riktiga bröllopet var i början på juli samma år.) var mitt visum höll på att gå ut och jag behövde påbörja pappersarbetet för mitt uppehållstillstånd. Fast, man kan inte få uppehållstillstånd i USA och man inte är gift med en amerikansk medborgare. ( vanligtvis i alla fall. Med Trumpen vid rodret verkar allt detta barka åt skogen, men det tar vi en annan gång.)

Alltsaå, sagt och gjort. Vi gifte oss den 28.2 1995 den första gången, men det var verkligen ingen höjdare till bröllop! Riktigt bröllop med släkt och vänner från båda sidorna skedde sedan i juli samma år och DET kändes  och är vår riktiga bröllopsdag.

Fast, jag måste ju nog säga att det hela kändes en aning snopet igår, att Maken kom ihåg och jag glömde! Och blommorna? Ja, de doftar helt otroligt underbart!

Ung brud...
Ung brud…

 

I racerfart!

De kom hem igår, onsdag. De där pojkarna mina som hade varit  i annan delstat på fartfyllda äventyr och  i en Ford Mustang dessutom! Trevlig resa hade de haft och mycket av denna resa hade naturligtvis spenderats med en viss syster till Maken och hennes härliga familj och så förstås bakom ratten i denna ovannämnda, hyrda  Mustang.

Sonen, som om några dagar fyller 13 har ju några år kvar innan körkortet, men det betyder ju inte heller att han inte får provsitta bakom ratten och drömma, eller hur?!

Alltså, förevigade Maken honom som chaufför i denna hyrda drömbil och Sonen kunde knappast se nöjdare ut, eller vad tycker ni?  Fortsätt läsa ”I racerfart!”

Pojkar på äventyr!

De åkte i fredags våra pojkar. Sonen och Maken är ute på äventyr alldeles ensamma och hittills har de haft det mycket bra! Helt utan oss flickor har de åkt iväg på en fem dagars snabbvisit till Arizona och svägerskan med familj  igen. Maken har nänligen vintersemester och ville åka och hälsa på sin syster. Jag föreslog att han skulle ta med Sonen och detta förslag föll verkligen i godan  jord hos dem båda. För några veckor sedan bokades flygbiljetter och i fredags bar det alltså iväg! Idag, måndag har Martin Luther King Junior Dagen uppmärksammats i detta landet, vilket bl.a innebär att skolorna är stängda. Alltså, behövde Sonen endast skippa tisdagen och onsdagen den här veckan.

Här kommer ett litet smakprov på deras äventyr så här långt:

Gästen var enorm när Sonen fick reda på att hans pappa hade hyrt en Ford Mustang att köra runt med de här fem dagarna...!
Glädjen var enorm när Sonen fick reda på att hans pappa hade hyrt en Ford Mustang att köra runt med de här fem dagarna…! ( En av den bilintresserade Sonens drömbilar. Icke Makens, som är fullt nöjd med sin Audi!)
image
På lördagen åkte de med kusinen att titta på när hon sköt med pil och båge.

image

Igår, söndag besöktes ett stort akvarium. Maken var i himlen ett tag där tror jag…!

Och idag fick Sonen och den ena jämnåriga kusinen åka  go karts! Enorm glädje igen!
Och idag, måndag fick Sonen och den ena jämnåriga kusinen åka go karts! Enorm glädje igen!

En och en halv dag har Maken och Sonen  kvar innan de återvänder norrut till vintern och kallare breddgrader. Man kan ju undra vad de skall hitta på härnäst…?!