Tillbaka i bloggvärlden

Jodå, jag är tillbaka i bloggvärlden med hull och hår. Nåja, det vet jag väl ändå inte, men tillbaka til Minneapolis i Minnesota kom vi i lördags från en riktigt skön vecka i vattenparkerna i Wisconsin Dells. Eller kom vi och kom vi… Det var bara maken och jag som kom hem. Barnen med Makens kusin fortsatte sydvästerut  till hennes hemstat Arkansas och där skall de tillbringa hela denna vecka.

Så här glada var de på morgonen i lördags efter att vi lastat Jeepen full med alla deras grejer! Som ni kanske märker har den kära Kusinen brutet ben också! Ändå kom hon körande de 12 timmarna det tar för att spendera veckan med släkten och sedan åkte barnen alltså iväg med henne hemåt.

Inkommande helg kommer de alltså norrut igen och då trot jag nog både Maken och jag kommer att vara redo att åter  ha lite liv i luckan! Det är inte  klokt hur tyst vårt hem är denna barnfria vecka! Maken är tillbaka på jobb och här går jag själv och vankar med hundarna! Fast, jag kan ju inte helt sticka under stol med att det är riktigt skönt att bara vara och slappa och ta det lugnt också.

Och barnen då, hur har de det? Jo, de njuter! Denna tisdag tillbringas på ett nöjesfält i delstaten Missouri. Nöjesfältet heter Silver Dollar City och barnen, som alla älskar hisnande karuseller, gungor och berg och dalbanor, har hur skoj som helst!

Här har de just landat ner i en bassäng i slutet på en berg och dalbana med vatten!

Och vet ni vad? Här hos oss har det också varit kyligt de senaste dagarna! Inte riktigt så kyligt som jag sett att ni har haft det i Finland, men så bor vi ju längre söderut också. Men då vindarna kommer norrifrån Kanada och dagstemperaturerna inte ens kommer upp till 20 plusgrader, då kan man lugnt säga att det är kyligt hos oss också!

The Beach Read

Eller sommarläsning. Eller lättläst. Eller läsning på stranden. Kärt barn har många namn.

Dagens  utflykt på eftermiddag gick till bibban och boken ovan hamnade i väskan. Den heter the Matchmaker  och är skriven av Elin Hildebrand. Vet inte om denna amerikanska  författare  ( jag vet, hon låter svensk, eller hur?) har blivit översatt till svenska, men om inte, är hennes  böcker så lättlästa att det säkert går hur bra som helst att läsa henne på originalspråket också.

Hon skriver alltså lättlästa böcker som passar perfekt för stranden, eller solstolen  eller var du nu råkar befinna dig på semstern. Passar också utmärkt för långa flygresor!  Hade med mig en av hennes  böcker i höstas när jag reste hem till Jakobstad alldeles ensam och den lästes under veckan jag var hemma. Enkelt, underhållande och inte djup och tankekrävande. Eftersom orsaken tll min plötsliga och spontana hemresa var min mormors bortgång och begravning, var det skönt att ha ngt lättläst att låta tankarna gå till.  Kolla med bibban och bokhandlarna hemma. Hennes böcker kanske finns… Översatta till och med?

Trevlig läsning!

Prom- Hollywood nights

I lördags hölls då skolbalen, eller Prom som den kallas. Det var Dotterns första år att få vara med eftersom hon går tredje året i high School, eller gymnsiet. Prom ordnas för de elever som går tredje och fjärde året i gymnasiet. Om man vill gå de tidigare åren, måste man bli tillfrågad av en elev som går i de högre klasserna.

Dottern och hennes flickvänner hade inga dejter alls, utan åkte tillsammans till  Prom. När jag berättade detta åt en av mina arbetskamarater, som själv har barn som är i yngre trettio årsåldern, blev hon rätt så bestört. Att ungdomar nuförtiden åker i stora grupper till denna skolbal är helt emot traditionen tyckte hon och var inte säker på om hon tyckte om detta nymoderna eller inte!

Denna skolbal är en institution i detta landet och hålls i sgs alla high schools. Traditioner skall inte brytas och att gå i grupper till denna formella tillställning är ju helt fel!

Hur som haver. På bilden ovan ser ni Dottern i sin nya, blåa klänning tillsammans med sina kompisar. Bilden togs ute i regent hos den ena kompisen där de gjorde sig klara  och de fick skynda att få fotona tagna  medan det småduggande ett tag. De hann just och just få de bilder de ville ha innan himlen öppnade sig igen och det ösregnade!

En kompis till en av flickorna var av det manliga könet och han fick njuta hela kvälen av att uppmärksammas av detta Flikcgång. Nåja njö och njöt… han var tydligen väldigt trevlig, men Dottern berättade senare att han var ett år ynge än flickorna och  enligt henne, väldigt barnslig!

Roligt hade alla haft det i alla fall! Efter fotografering och middag hemma hos en av kompisarna, körde en av mammorna  hela gänget till en stor sportarena Downtown Minneapilis där denna jättelika bal för två tusen elever skulle hållas. Maken hade lovat agera chaufför vid 23 tiden när flickorna med pojkamrat skulle hämtas hem igen.

Det hade varit en helt fantastisk kväll! Musiken var högljudd och bra som sig bör, plockmaten läcker och den alkoholfria skumpan väldigt god och det hade dansats, pratats och skrattats. Lite sämre hade det gått för en vän till en av vännerna som hade fått skjutsa hem sitt sällskap pga att detta sällskap hade bestämt sig att börja med lite partaj hemma och hållit på med droger! Körde höga hela vägen till Downtown och lyckades komma in till balen, trots tillståndet och visste sedan varken ut eller in. Dotterns kompis skjutsade hem kompisarna igen, tack och lov! Det var verkligen  smart av henne, att köra hög på motorvägarna inne i Minneapolis är ju inte det snillrikaste precis…! Att ens hålla på med droger är ju helt galet dumt, men tack och lov var det inte Dottern och henns gäng!

Förutom detta, hade ungdomarna haft en helt förträfflig kväll och festligheterna fortsatte efter balen. Maken skjutsade nämligen ungdomarna till en av kompisarna igen och där blev det skvaller, prat och filmer till långt in på småtimmarna! Så kanske det inte var så dumt att åka till skolbalen med ett gång kompisar i alla fall…?!

Som att suga på en karamell!

Liane Moraiartys senaste roman köpte jag på bokrean i vintras.  Jag har läst ut  en annan bok som hon skrivit, What Alice Forgot för ngn vecka  sedan och nu står denna i tur. Samtidigt som jag vill sätta igång att läsa NU, så tvekar jag. Den verkar lika bra om inte ännu bättre än de andra romanerna av samma författare, men problemet är ju att om jag börjar läsa den, så slukar jag den på en gång och sedan är det slutläst!

Jo, jag vet, tungt och svårt i-lamdsproblem! 😉

Sammandrag…

… Av helgen som gått och som vi just avslutat.

Redan på fredagskvällen började festligheterna. Lågstadiet där Lillasyster går ordnade sin allra första karneval! Denna karneval hade väldigt lite att göra med stafetter dock, men desto mera med spel, roliga aktiviteter, skräpmat m.m, m.m för att samla in pengar till skolan, men också för at helt enkelt hålla ett roligt jippo för eleverna!

På bilden ovan syns skylten till klassrummet dit Lillasyster gick först. Inga riktiga djur fanns här men en hel massa mjukisdjur som skänktst till skolan av föräldrarna till eleverna.  Dessa mängder med mjukisdjur hade gått igenom tvätt och tillsnyggning och skulle nu då säljas till de elever som var intresserade. 

Efter  att jag lyckats dra Lillasyster med mig ut ur klassrummet med djuren, var det dags för en annan kul grej- Wacky hair!

Hon valde råttsvansar med piprensare insatta i dem och sedan sprayfärg, gult och blått! Och nej, det var inte Sverige hon tänkte på, utan mera på skolan som har dessa som sina färger!

Stora uppblåsta  grejer att hoppa i och studsa på fanns också i gymanstiksalen och Lillasyster styrde kosan dit efter att hon blev klar med sin nya frisyr. På bilden syns hon till höger när hon kommer nerför rutschbanan.

Kvällen avlustades lite snopet dock när vi märkte att Lillasyster var allergisk mot hårpsrayen med färg  som användes i håret hennes och hela nacken blev täckt av röda, kliande prickar! Till all lycka var den två och en halv timme långa karnevalen slut i alla fall och det blev att åka hem och duscha och ta en antihistamin mot fläckarna. Trots detta avslut på kvällen var Lillastster mer än nöjd!

Lördagen inleddes prickfri, tack och lov och sedan bar det iväg till den första repetitionen inför den jättelika pianokonserten som Lillasyster kommer att vara med i i juni. Jag tror att jag berättat att hon, tillsammans med 700 andra elever, har gått och vunnit en pianotävling och nu skall en festkonsert hållas i juni. Men innan denna festkonsert hålls, skall det repeteras och pianoduetterna skall övas in. I bilden ovan syns Lillasyster i turkost mellan alla pianon. Flickan som hon sitter bredvid och som hon spelar duett med hade också på sig turkost för dagen PLUS att hon hade glasögon, precis som Lillasyster.

På lördagseftermiddagen blev det till att spendera timmarna utomhus. Bilden ovan visar hur långt löven har hunnit på pilträdet vid dammen. Dottern fyller om en vecka  och runt hennes födelsedag spricker löven alltid ut. Härligt!

Jordgubbslandet fick jag också rensat på allt det vissnade och döda från förra hösten och nu får den nya grödan mera utrymme att, förhoppningsvis växa och producera nya, goda jordgubbar. Solen sken och det var nästan tjugo grader varmt, trtos de svala vårvindarna. Ännu är det inte sommar, det märks, men ljuvligt var det!

Söndagen kom  med mera aktiviter, pianokonsert för flickorna vid en kyrka långt in i Minneapolis som vi aldrig hade besökt. I ett gammalt område i staden och det var alldeles ljuvligt vackert eftersom det är beläget nära sjöarna inne i staden. En helt anan bild av staden fick Lillasyster, som åker ner till Downtown varje vecka för sin harplektion,  men har sett väldigt lite av andra delar av staden.

Pianokonserten blev dock väldigt lång, över 50 barn uppträdde! Alla i olika åldrar och det blev länge för alla att sitta. Båda flickorna klarade sina pianostycken med bravur dock, speciellt Llillasyster som fick veta att fel låt hade skrivits ut i programmet, så hon hamnade att spela den istället för den musik som hon hade övat in! Dock kunde hon den andra låten riktigt bra också och allt gick fint.

Lillasyster vid flygeln i den gamla kyrkan.

Storasyster tackar för sig efter sin spelning.

Efter denna fullspäckade helg åkte vi hem på söndagseftermiddagen och jag tog itu med…städning! Det kändes faktiskt rikigt skönt att spendera de resterande timmarna av helgen hemma med tvätten och dammsugaren.

Nu är det måndag morgon och en ny vecka har redan sparkats igång. Den sista veckan i april! Helt otroligt vad tiden rusar iväg!

 

Guilty pleasure

Det första numret kom med posten igår, skärtorsdag. Skvallerbalskan som jag ofta ögnar när jag står i kön till kassan, men har aldrig ids prenumerera på eftersom det är just en…Skvallerblaska!

Fast jsut före vår resa till DC damp det ner ett erbjudande med skräpposten, som jag  tog fördel av. Det var nämligen så att Maken hade överblivna mil från ett flygbolag och dessa  skulle gå ut om han inte använde dem. Och nu var det ju så fiffigt ställt, att han erbjöds att använda dessa mil att betala för prenumerationer på olika tidningar! Och eftersom han hade en hel del mil över, som annars inte skulle kunna gå att använda till ngt, så beställde jag hela fem prenumerationer  åt oss!

Och People var alltså den  första tidningen  som Dottern och jag plöjde igenom igår. Nu får vi ju vänta och se då när de andra tidningarna börjar anlända…!  Dottern ser speiellt fram emot att få samma tidning som ovan, men på spanska. Efter att ha studerat språket i fem år och verkar har et riktigt bra språköra och börjar kunna en hel del, tyckte jag det skulle vara roligt för henne med ngt lättläst på spanska. Vi får ju se om det blir lättläst eller inte…