Jodå, visst firade vi!

Det har varit tyst här på min blogg ett tag. Inget särskilt har väl pågått, men barnen är hemma från Arkansas och livet är igen som det skall vara,. Full rulle, men på ett annat sätt, eftersom det är sommarlov!

Igår firade vi förstås, USAs Nationaldag.. Vädret bjöd på helt normalt juliväder för oss här i norra Mellanvästern. Just över 30 grader varmt och en tung och kvav luftmassa har hittat hit från de södra delarna av landet.

Vi grillade och åt gott. Svärmor och Svärfar kom naturligtvis på besök och åt med oss. Trots den tryckande värmen, satt vi ute på nätverandan och åt. Takfläkten snurrade på högsta hastighet och det gick faktiskt bra att sitta ute, så länge man satt stilla och  i skuggan.

Barnen  väntade, väntade och väntade på mörkrets inbrott. Trots  att vi vid det här laget  har stora barn, så är det lika roligt varje år med fyrverkerierna som vi köper! Nu får de ju själv springa omkring med sprakastickorna  ( tomtebloss heter de väl på riktig svenska…?!) och bara det i sig själv är ju hur kul som helst.

I delstaten Minnesota är inte alla fyrverkerier lagliga, endast de som står på marken och stilla i en låda får användas av privatpersoner. Alltså inget uppskjutande av raketer. Dock är de vanliga raketerna helt lagliga i grannstaten till öster, Wisconsin, så ni kan ju gissa att en hel del av Minnesotas befolkning vallfärdar till Wisconsin för att köpa dessa.

Dock höll  vi oss på den lagliga sidan och Maken hade köpt ett stort paket med olika fyrverkerier som vi brände av igår kväll. Och jag måste säga att de nog duger riktigt bra de också. Huvudsaken var ju att barnen hade skoj och de hade de verkligen!

His and hers!

Idag, torsdag, blev det alltså då en sväng till bokrean. Maken, som råkade få ledig dag idag, kom med och vi fyndade på varsitt håll i bokaffären. Det kan vara farligt att vistas länge i en bokaffär, minsann! Först skulle Maken inte alls komma med, eftersom han tänkte att han nog inte är intresserad av ngt att läsa just nu. Han tänkte gå till en annan affär, men jag bad honom komma med, så då gjorde han det. Vi har ju nämligen en hemresa som kommer hastigt och lustigt emot oss snart  och då kan det vara bra att ha ngt riktigt läsvärt för de långa och många timmarna ombord på flygplanet.

Det blev att vi gick omkring bokhyllorna ett bra tag och läste och begrundade. En del  SMS skrevs mellan oss och barnen i Arkansas också eftersom Maken hittade en bok som både Dottern och Sonen var intresserade av. Vi behövde veta om de hade läst just den boken av den populära ungdomsförfattaren Rick Riordan. Det hade  de tydligen inte och den boken slank ner med uppköpen som skulle med till kassan.

Trots rean, blev nog böckerna lite mera än vad vi hade tänkt oss…. Fast nu har vi ju  då en hel del läsvärt!

His and hers…

Mitt på ljusa dan…

… Och då värmen och fukten ångade till som värst då ovädret drog in satte jag datorn i knät och tittade på detta:

En svensk klassiker och ett måste på sommaren. Även för mig som bott så länge utomlands. Trivs med programmet, njuter av den där sommarkänslan som bara Allsång på Skansen ger. Här hos oss, på andra sidan Potten  känns sommaren ofta som en  helt vanlig årstid, vilken som helst. Hemma i Norden firas sommaren mera tycker jag, säkert för att den är så ljus och det är så mörkt under så stor del av året. Semestrarna är långa, de existerar  knappt här och folk bara njuter av att det är sommar. Här hos oss har skolorna visserligen sommarlov, precis som hemma, men de barn som inte har föräldrar som är hemmaföräldrar eller kanske råkar ha lärare som föräldrar, går på dagis och fritids hela sommaren, medan mor och far jobbar vidare. Ofta tas nog ngn liten semester, en vecka här, en vecka där, någon långhelg här eller någon långhelg där.

Själv har jag rena rama lyxen som har ledigt på somrarna och Maken har också möjlighet att ha semester. Aldrig mera än två veckor i sträck och dessa lediga veckor  planeras ett år på förhand, men semster har han och vi har möjlighet att åka hem till Finland hela  familjen. Visserligen kan jag ju nog flyga alldeles själv med barnen vid det här laget, men det är natruligtvis mycket roligare och trevligare om vi har möjlighet att resa tillsammans, allihopa.

Egentligen hade jag tänkt åka in till stan på bokrea denna eftermiddag, men när molnen hopade sig och det bara blev mörkare och mörkare och åskan dundrade och vinden ven, så det verkligen ut att blåsa upp till en ordenlig sommarstorm. Då beslöt jag mig för att kura upp i sängen med Allsång på Skansen i stället. Inget dumt beslut alls och efter att jag hade titta färdigt på det första programmet, tömde jag postlådan och hittade erbjudanden från bokaffären dit jag hade täntk åka innan stormen kom! Så, det lär skall bli en utlfykt till bokrean imorgon istället…

Tillbaka i bloggvärlden

Jodå, jag är tillbaka i bloggvärlden med hull och hår. Nåja, det vet jag väl ändå inte, men tillbaka til Minneapolis i Minnesota kom vi i lördags från en riktigt skön vecka i vattenparkerna i Wisconsin Dells. Eller kom vi och kom vi… Det var bara maken och jag som kom hem. Barnen med Makens kusin fortsatte sydvästerut  till hennes hemstat Arkansas och där skall de tillbringa hela denna vecka.

Så här glada var de på morgonen i lördags efter att vi lastat Jeepen full med alla deras grejer! Som ni kanske märker har den kära Kusinen brutet ben också! Ändå kom hon körande de 12 timmarna det tar för att spendera veckan med släkten och sedan åkte barnen alltså iväg med henne hemåt.

Inkommande helg kommer de alltså norrut igen och då trot jag nog både Maken och jag kommer att vara redo att åter  ha lite liv i luckan! Det är inte  klokt hur tyst vårt hem är denna barnfria vecka! Maken är tillbaka på jobb och här går jag själv och vankar med hundarna! Fast, jag kan ju inte helt sticka under stol med att det är riktigt skönt att bara vara och slappa och ta det lugnt också.

Och barnen då, hur har de det? Jo, de njuter! Denna tisdag tillbringas på ett nöjesfält i delstaten Missouri. Nöjesfältet heter Silver Dollar City och barnen, som alla älskar hisnande karuseller, gungor och berg och dalbanor, har hur skoj som helst!

Här har de just landat ner i en bassäng i slutet på en berg och dalbana med vatten!

Och vet ni vad? Här hos oss har det också varit kyligt de senaste dagarna! Inte riktigt så kyligt som jag sett att ni har haft det i Finland, men så bor vi ju längre söderut också. Men då vindarna kommer norrifrån Kanada och dagstemperaturerna inte ens kommer upp till 20 plusgrader, då kan man lugnt säga att det är kyligt hos oss också!

The Beach Read

Eller sommarläsning. Eller lättläst. Eller läsning på stranden. Kärt barn har många namn.

Dagens  utflykt på eftermiddag gick till bibban och boken ovan hamnade i väskan. Den heter the Matchmaker  och är skriven av Elin Hildebrand. Vet inte om denna amerikanska  författare  ( jag vet, hon låter svensk, eller hur?) har blivit översatt till svenska, men om inte, är hennes  böcker så lättlästa att det säkert går hur bra som helst att läsa henne på originalspråket också.

Hon skriver alltså lättlästa böcker som passar perfekt för stranden, eller solstolen  eller var du nu råkar befinna dig på semstern. Passar också utmärkt för långa flygresor!  Hade med mig en av hennes  böcker i höstas när jag reste hem till Jakobstad alldeles ensam och den lästes under veckan jag var hemma. Enkelt, underhållande och inte djup och tankekrävande. Eftersom orsaken tll min plötsliga och spontana hemresa var min mormors bortgång och begravning, var det skönt att ha ngt lättläst att låta tankarna gå till.  Kolla med bibban och bokhandlarna hemma. Hennes böcker kanske finns… Översatta till och med?

Trevlig läsning!

Prom- Hollywood nights

I lördags hölls då skolbalen, eller Prom som den kallas. Det var Dotterns första år att få vara med eftersom hon går tredje året i high School, eller gymnsiet. Prom ordnas för de elever som går tredje och fjärde året i gymnasiet. Om man vill gå de tidigare åren, måste man bli tillfrågad av en elev som går i de högre klasserna.

Dottern och hennes flickvänner hade inga dejter alls, utan åkte tillsammans till  Prom. När jag berättade detta åt en av mina arbetskamarater, som själv har barn som är i yngre trettio årsåldern, blev hon rätt så bestört. Att ungdomar nuförtiden åker i stora grupper till denna skolbal är helt emot traditionen tyckte hon och var inte säker på om hon tyckte om detta nymoderna eller inte!

Denna skolbal är en institution i detta landet och hålls i sgs alla high schools. Traditioner skall inte brytas och att gå i grupper till denna formella tillställning är ju helt fel!

Hur som haver. På bilden ovan ser ni Dottern i sin nya, blåa klänning tillsammans med sina kompisar. Bilden togs ute i regent hos den ena kompisen där de gjorde sig klara  och de fick skynda att få fotona tagna  medan det småduggande ett tag. De hann just och just få de bilder de ville ha innan himlen öppnade sig igen och det ösregnade!

En kompis till en av flickorna var av det manliga könet och han fick njuta hela kvälen av att uppmärksammas av detta Flikcgång. Nåja njö och njöt… han var tydligen väldigt trevlig, men Dottern berättade senare att han var ett år ynge än flickorna och  enligt henne, väldigt barnslig!

Roligt hade alla haft det i alla fall! Efter fotografering och middag hemma hos en av kompisarna, körde en av mammorna  hela gänget till en stor sportarena Downtown Minneapilis där denna jättelika bal för två tusen elever skulle hållas. Maken hade lovat agera chaufför vid 23 tiden när flickorna med pojkamrat skulle hämtas hem igen.

Det hade varit en helt fantastisk kväll! Musiken var högljudd och bra som sig bör, plockmaten läcker och den alkoholfria skumpan väldigt god och det hade dansats, pratats och skrattats. Lite sämre hade det gått för en vän till en av vännerna som hade fått skjutsa hem sitt sällskap pga att detta sällskap hade bestämt sig att börja med lite partaj hemma och hållit på med droger! Körde höga hela vägen till Downtown och lyckades komma in till balen, trots tillståndet och visste sedan varken ut eller in. Dotterns kompis skjutsade hem kompisarna igen, tack och lov! Det var verkligen  smart av henne, att köra hög på motorvägarna inne i Minneapolis är ju inte det snillrikaste precis…! Att ens hålla på med droger är ju helt galet dumt, men tack och lov var det inte Dottern och henns gäng!

Förutom detta, hade ungdomarna haft en helt förträfflig kväll och festligheterna fortsatte efter balen. Maken skjutsade nämligen ungdomarna till en av kompisarna igen och där blev det skvaller, prat och filmer till långt in på småtimmarna! Så kanske det inte var så dumt att åka till skolbalen med ett gång kompisar i alla fall…?!

Som att suga på en karamell!

Liane Moraiartys senaste roman köpte jag på bokrean i vintras.  Jag har läst ut  en annan bok som hon skrivit, What Alice Forgot för ngn vecka  sedan och nu står denna i tur. Samtidigt som jag vill sätta igång att läsa NU, så tvekar jag. Den verkar lika bra om inte ännu bättre än de andra romanerna av samma författare, men problemet är ju att om jag börjar läsa den, så slukar jag den på en gång och sedan är det slutläst!

Jo, jag vet, tungt och svårt i-lamdsproblem! 😉