Vattenmelon med tomater?! Really?!

Den är vacker att se på, eller hur? Dock var familjen ytterst tveksam vid middagstid igår när jag presenterade dena nya sallad. Kombinationen var inte ngn vanlig sådan, men då jag hittade receptet i veckotidningen, såg det så gott ut, så jag ville pröva.

Skam den som ger sig, heter det ju, så trots familjens höjda ögonbryn , blandade jag till denna skönhet igår på seneftermiddagen.

Ingredienser:

en halv vattenmelon

en handfull kluvna körsbärstomater

rikligt med färska, finhackade basilikablad

färsk mozzarella, gärna med tomat, olja och basilika, men jag hade inte den sorten i kylskåpet, så jag använde helt vanlig mozzarella.

8 skivor  prosciutto ( väldigt salt griskött skivat tunt.)

2 dl olivolja plus 2 matskedar

2 tsk citronsaft eller saften ur en hel citron

Salt och peppar

Gör så här:

Klyv vattenmelonen i tärningar. Sätt i stor salladsskål. Salta och peppra.  Blanda de kluvna tomaterna i en skild skål med citronsaften och två matskedar olivolja. Låt stå  en stund.   Häll tomaterna över den kluvna vattenmelonen. Skär osten och prosciutton och lägg till i salladen. Blanda den finhackade basilikan i olivolja och låt stå i ca.10 min. Häll över salladen.

Låt salladen stå kallt i kylen medan du förbereder resten av måltiden. Servera salladen avkyld. Mums!

 

Annonser

Slutet på en era

Sonen städar sitt rum! Hela sommaren har mor och far tjatat om att han behöver städa sitt rum och naturligtvis  har det inte blivit av.  mse Fast titta nu! Med endast en veckas sommarlov  kvar blev det liv i pojken och han fick fart imorse.

Synen som mötte mig i hallen utanför hans rum tidigare i eftermiddag var ngt som jag såg på med blandade känslor.

Han vill nämligen ge bort alla sina stora fordon som han lekt med sedan han var liten! Och det är ju klart, om han inte vill ha dem längre och de bara tar  upp utrymme i hans rum, då skall de naturligtvis ges bort, det tycker den praktiska mamman, också. men ändå… Det bli med blandade känslor som jag packar ner dem i loppisväskan…

When the mice are away, the cats will play

Det blev lunch på tu man hand för Dottern och mig i tisdags. Vi tillbringade merparten av förmiddagen vid Shoppingcentret och såg på kläder. Efter några timmars vandrande, mycket tittade och ganska få inköp,  bestämdes vi oss för en god lunch på den lite finare restaurangen.

Lunchmenyn utdelades av den unga servitrisen Amanda och det tog en stund för oss att göra våra beslut.

Resultaten av  dessa beslut kan ni se ovan. Dottern bestämde sig för dagens fisk, vilket var lax fångad i Alaska serverad på en risbädd med utsökta gröna bönor till. Normalt är det jag som väljer fisken, men den här gången valde jag ett annan alternativ. Det blev grillade avokadohalvor fyllda med en kycklingsallad. Salladsblad täckta i kryddor och i en utsökt salladsdressing baserad på bl.a parmesanost serverades med den grillade avokadon.

Behöver jag säga att det var gott?

Dottern, som älskar sötsaker av alla de slag bad att få efterrätt. jag spjärnade  emot, tyckte inte att vi behövde efterrätt efter en sådan utsökt lunch, men eftersom vi ju var ute på tumis, så gav  jag mig. Chokladtårrtan på denna restaurang är utsökt god och gigantisk, så jag visste att det skulle bli över att ta hem. Den serverades med både grädde och vanlijglass och var precis så god som jag kom ihåg från ett tidigare tillfälle när Maken och jag  hade köpt hem denna tårta åt barnen. Då, precis som nu blev det en rejäl portion över, som den trevliga Amanda packade ner i en låda åt oss at ta hem. Gissa om det blev glada miner hemma den kvällen…?!

Vi hade alltså en riktigt trevlig shoppingdag i tisdags! Mera sådant lär det bli om några veckor igen, när de yngre barnen har flera lägerveckor…!

Jodå, visst firade vi!

Det har varit tyst här på min blogg ett tag. Inget särskilt har väl pågått, men barnen är hemma från Arkansas och livet är igen som det skall vara,. Full rulle, men på ett annat sätt, eftersom det är sommarlov!

Igår firade vi förstås, USAs Nationaldag.. Vädret bjöd på helt normalt juliväder för oss här i norra Mellanvästern. Just över 30 grader varmt och en tung och kvav luftmassa har hittat hit från de södra delarna av landet.

Vi grillade och åt gott. Svärmor och Svärfar kom naturligtvis på besök och åt med oss. Trots den tryckande värmen, satt vi ute på nätverandan och åt. Takfläkten snurrade på högsta hastighet och det gick faktiskt bra att sitta ute, så länge man satt stilla och  i skuggan.

Barnen  väntade, väntade och väntade på mörkrets inbrott. Trots  att vi vid det här laget  har stora barn, så är det lika roligt varje år med fyrverkerierna som vi köper! Nu får de ju själv springa omkring med sprakastickorna  ( tomtebloss heter de väl på riktig svenska…?!) och bara det i sig själv är ju hur kul som helst.

I delstaten Minnesota är inte alla fyrverkerier lagliga, endast de som står på marken och stilla i en låda får användas av privatpersoner. Alltså inget uppskjutande av raketer. Dock är de vanliga raketerna helt lagliga i grannstaten till öster, Wisconsin, så ni kan ju gissa att en hel del av Minnesotas befolkning vallfärdar till Wisconsin för att köpa dessa.

Dock höll  vi oss på den lagliga sidan och Maken hade köpt ett stort paket med olika fyrverkerier som vi brände av igår kväll. Och jag måste säga att de nog duger riktigt bra de också. Huvudsaken var ju att barnen hade skoj och de hade de verkligen!

Tillbaka i bloggvärlden

Jodå, jag är tillbaka i bloggvärlden med hull och hår. Nåja, det vet jag väl ändå inte, men tillbaka til Minneapolis i Minnesota kom vi i lördags från en riktigt skön vecka i vattenparkerna i Wisconsin Dells. Eller kom vi och kom vi… Det var bara maken och jag som kom hem. Barnen med Makens kusin fortsatte sydvästerut  till hennes hemstat Arkansas och där skall de tillbringa hela denna vecka.

Så här glada var de på morgonen i lördags efter att vi lastat Jeepen full med alla deras grejer! Som ni kanske märker har den kära Kusinen brutet ben också! Ändå kom hon körande de 12 timmarna det tar för att spendera veckan med släkten och sedan åkte barnen alltså iväg med henne hemåt.

Inkommande helg kommer de alltså norrut igen och då trot jag nog både Maken och jag kommer att vara redo att åter  ha lite liv i luckan! Det är inte  klokt hur tyst vårt hem är denna barnfria vecka! Maken är tillbaka på jobb och här går jag själv och vankar med hundarna! Fast, jag kan ju inte helt sticka under stol med att det är riktigt skönt att bara vara och slappa och ta det lugnt också.

Och barnen då, hur har de det? Jo, de njuter! Denna tisdag tillbringas på ett nöjesfält i delstaten Missouri. Nöjesfältet heter Silver Dollar City och barnen, som alla älskar hisnande karuseller, gungor och berg och dalbanor, har hur skoj som helst!

Här har de just landat ner i en bassäng i slutet på en berg och dalbana med vatten!

Och vet ni vad? Här hos oss har det också varit kyligt de senaste dagarna! Inte riktigt så kyligt som jag sett att ni har haft det i Finland, men så bor vi ju längre söderut också. Men då vindarna kommer norrifrån Kanada och dagstemperaturerna inte ens kommer upp till 20 plusgrader, då kan man lugnt säga att det är kyligt hos oss också!

Drömmen som gick i kras… Men ändå inte!

För nästan precis sex år sedan redan flyttade vi till vårt nya hem i vår nya förort. Vi hade bott nio år på vårt gamla ställe. Då vi fltttade in var det Maken, jag och Dottern. Dottern var just över två år. Huset var äldre, byggt på 1956,  var charmigt men behövde absolut renoveras och uppdateras i min och Makens smak. Vi gjorde det bit för bit och nio år senare var det endast skalet till hemmet som var detsamma. Nytt kök hade vi satt in, uppdaterat och renoverat badrummet, satt  isolering i väggarna,  eftersom det endast fanns tidningspapper i dem (!), hela källaren hade updaterats och i och med detta hade Maken byggt en bastu åt mig och åt oss! När vi flyttade ut på sommaren 2011 hade vår familj utökats med Sonen, Lillasystter och hunden Lilly, som då var valp. Vårt lilla, men nu renoverade hem, hade blivit rätt trångt!

När det då blev dags att flytta ville jag ha ett hem som  gärna skulle kunna innehålla en bastu. Här på andra sidan Potten byggs ju inte hus med bastun precis, men vi hoppades kunna renovera ett av badrummen till en bastu.

Nu, sex år senare har Maken, på alla sätt och vis, vänt på alla vinklar och vrår och fått ungefärliga priser hit och dit och slutligen kommit fram till att denna bastudröm gått i kras. För den nätta summan av 70-80 000 USD kan vi renovera ett av badrummen och få en bastu…! Alltså, visserligen tycker jag om att bada bastu men tänk  så många ggr vi kan åka hem till Jakobstad, Finland för den nätta summan?!

Efter att vi hade fått reda på detta i vintras, tog vi oss samman efter den stora besvikelsen och började planera vårt trädgårdsprojekt istället, vilket ni, som har följt min blogg, har fått ta del av. Det blev nu då helt färdigt för två vekor sedan och I måndags  levererades pricken över i:et.

Det var ett stort paket som kom direkt från fabriken i delstaten Georgia. Nu skulle det levereras försiktigt  för hand bakom vårt hem till  den nya altanen.

Det stora paketet öppnades och plasten kom bort. Det stora locket läggs här på plats av Maken.

Nu skulle bubbelpoolen fyllas, kemikalier skulle tillsättas och vi fick snällt vänta ytterligare två dagar inna vi kunde avnjuta det första doppet…

Här är det allra första doppet! Helt otroligt skönt och lyxigt känns det att sitta där i bubblorna. Nej, det är verkligen ingen bastu, men klaga kan jag knappast! Dessutom fick vi hela kalaset, bakgård och bubbelpool för mindre än vad endast en bastu skulle ha blivit, så det är nog bara att vara nöjd och glad då…! 😉

Firat!

Så är hon då 17 år! Dottern! Född en het vårdag på 2000 och fyllde alltså hela 17 år i lördags när det var ruggigt, kallt och regnigt! Raka motsatsen till hennes första dag  här på jorden!

Fotot ovan visar frukosten som Maken bjöd Dottern och hela familjen på när vi vaknade. En rostad brödskiva med stekt skinka, ett stekt ägg och sedan Hollandäs sås ovanpå. Mums! Dottern var nöjd. En bättre början på födelsedagen kunde hon inte tänka sig. Som brukligt är här fick hon snällt vänta på presenter. Sång på sängen med presenter är inte ngt som vi har tagit till oss, utan följer den mera amerikanska traditionen med presenter på kvälen tillsammans med tårtan.

Eftermiddagen tillbringades i pluggandes tecken och mellan varven fyllde och dekorerade Dottern sin egen tårta. Hon ville ha finländsk, traditionell gräddtårta, så på fredagskvällen hade jag bakat svamptårtan och på lördagseftermiddagen skötte Dottern om resten enligt eget utsagt önskemål.

Så här fint blev mästerverket!

På kvällskvisten bytte vi ala kläder, klämde in oss i den jättestora bilen oh åkte iväg till den italienska restaurangen i vår förort. Denna restaurang är en av Dotterns absoluta favoriter och hon hade bett att få åka dit för att fira hennes födelsedag. Fammo och Faffa kom Också med och vi åt supergott!

Ovan foto på maten som jag beställde. Grillade räkor och lax på en bädd med saffransris. Otroligt mumsigt!

Efter våra utsökta middag åkte vi sedan hem igen då för det där mästerverket till tårta och eventuella presenter. Ni som följer min blogg vet ju att jag hade inhandlat en viss klänning åt den unga damen. Nu hoppades jag bara att jag hade satsat på rätt storlek och att den skulle passa…

Här tar hon ut klänningen ur presentpåsen och inser vad hon får…! Förvåninngen, lyckan och glädjen var total!

Jag hade dessutom gissat rätt på storleken  och den passade- perfekt!