Book Club

Min Kusin och jag gick på bio i lördags- tant bio!  Och filmen Book Club med bl.a Jane Fonda, Diane Keaton och Miami Vice skådespelaren Don Johnson, levererade i allra högsta grad!

Vi skrattade så vi trodde vi skulle göra på oss! Vi skrattade så högt och länge så att magmusklerna nästan sade upp kontrakten och jag, som naturligt har ett väldigt högljuttt skratt, försökte att hålla inne med  lite, så att den äldre herremannen bredvid mig, skulle kunna höra  åtminstone lite av filmen.

Dock rekommenderas inte denna film för äldre herremän med fruar. Istället, hugg ta i näramste, bästa flickvännen och gå på bio och bered dig på två härliga, skrattfyllda, men också allvarligare timmar.

En chickflick för oss i medelåldern och uppåt-helt klart!

Annonser

Förnyelse

På engelska finns det ett uttryck: When it rains it pours. Fritt  översatt blir det ju ngt som att ‘då ngt händer, så är det  mycket som händer på en gång.

Ni som följer min blogg, kommer kanske ihåg att vi sökte  en ny  (hörn)soffa för källaren och TV rummet i januari. Amerikanerna tycker om jättemöbler, men jag ville inte ha ngt jättelikt. Vi ville båda ha en soffa där hela familjen kunde  sitta och se se på en bra film tillsammans. I den gamla soffan rymdes två familjemedlemmar och sedan satt de övriga tre på golvet. Vi köpte den gamla soffan år 2001 på våren, så den hade några år på nacken och  hade också överllevt tre barn vid det här laget. Soffan hade, helt enkelt sett bättre dagar men varit en trogen trotjänare.

Efter ett par  rundor till möbelaffärerna här runtomkring, kom vi då till ett beslut och beställde vår hörnsoffa. Jag måste säga att den hade några detaljer som jag inte var överförtjust i, men efter att vi fått vår egen sofffa beställd med den färgen på lädret som vi ville ha, kändes det bättre.

För en vecka sedan ringde möbelaffären. Soffan, som var utlovad till juni, hade kommit in till lagret och kunde nu levereras! I april, nästan två månader tidigare än lovat! Fantastiskt!

Så medan Maken målade färdigt vår sorvrum i förmiddag.väntade han också på soffan.

Målandet blev klart först…

Denna bild kom via SMS till mig på jobbet. Vi hade fullt upp med våra småttingar, så jag sneglade som hastigast på mobilen och leendet gick säkert från öra till öra. ALLTSÅ, vilken färg och förnyelse!

Efter lunchen kom nästa bild efter att den nya soffan hade levererats.

 

Jo, jag vet, den ser nog jättelik ut på denna bild och med europeiska mått mätt, är den nog stor. Ni får helt enkelt lita på mig när jag berättar att dena soffa  faktiskt var en av de mindre som vi hittade. Som sagt, amerikanerna tycker om sina möbler i jätteformat…. 🤔😉

Nu sitter vi här på den nya soffan. Jag bloggar och Maken jälper Lillasyster med läxan i matematik. Den öppna spisen sprider värme och mys och snart, mycket snart skall jag gå upp i köket och hälla upp ett glas vitt till Maken och mig. Tänk vad mysig en helt vanlig tisdag kan te sig!

‘Måste jag hoppa av den nya soffan Matte? Den är så skön!

Sir George Rupert

Familjen utökades  tillfälligt med Sir Gerorge Rupert i eftermiddags,  en liten afrikansk, vit igelkotte! Han skall bo med oss i just över en veckas tid medan hans ägarinna, en av Dotterns lärare  spenderar sitt vårlov i Hawaii med familjen. Sir George Rupert är inte välkommen på planet, så nu har han landat här hos oss istället.

Sir George Rupert äter kattmat och bor i ett jättelikt akvarium, som kom hem i baksätet på Dotterns bil efter skolan idag!

Det lär skall bli en intressant vecka med kotten i huset. Sonen deklararerade bestämt då han först fick träffa Sir Geroge Rupert:

– We absolutely NEED a hedgehog in this house! 

Nu måste jag säga att jag inte hittills känt av detta behov, så vi får ju se vad det hela blir till. Dock vet jag att Sir George Rupert inte är till salu. Efter hans hotellvisit hos oss, får han snällt flytta hem  till sin egen familj igen. För SÅ desperat behöver den här mamman  ingen igelkotte…! 😉

Efter den första arbetsdagen…

… är faktiskt alla de nya fönstren installerade! Det gick mycket snabbare än vad jag hade trott att det skulle göra, men så hade vi ju ett gäng på fem karlar här också, så då går det ju så klart undan. På bilden ovan syns vårt ena sovrumsfönster och skumisoleringen som har sprutats in mellan fönster och vägg. Imorgon skall detta naturligtvis göras klart och sedan skall de nya lister, som Maken har målat färdigt sättas upp för att dölja isoleringen och göra hela projektet klart.

Nere i källaren är alla fönstren också installerade och där ser det likadant ut med skumisoleringen som syns på sidorna.

Karlarna har lämnat en hel del grejer här  för att påbörja jobbet igen när de kommer på morgonen. Gissar nog att det går snabbare  för dem att komma igång imorgon just pga att de lämnat alla verktyg och maskiner här över natten och kan bara sätta igång igen. Vi får se om de hinner med dörren som skall bytas ut också… Spännande att följa med projektet är det ju förstås!

Frukosten är serverad!

Så här otroligt glad blev Lillasyster igår på söndagförmiddagen när hon själv hade kockat ihop sitt favoritmorgonmål. Hon har nämligen aldrig varit förtjust i att äta på morgonen dä hon vaknar och när hon var yngr fick vi hitta på alla möjliga knep för att åtminstone få lite mjölk i henne.

Nu har vi hittat ett fungerande recept: två rostade brödskivor och emellan dessa ett stekt ägg med lös gula och en  skiva  stekt skinka. Gärna skivade jordgubbar, äpplen eller annan frukt serveras på sidan. Mums!

Igår morse, innan jag begav mig iväg till gudstjänsten lät jag henne steka ägg och skinka och hon gjorde egna smörgåsar både till sig själv och stora syster. Stora syster uppskattade denna gest och båda flickorna åtnjöt ett gott morgonmål tilsammans.

Här steker hon ägg under mammas vakande öga och bra gick det! Roligt hade hon och detta gav mersmak. Innan hon begav sig till skolan idag frågade hon om hon får hjälpa till med middagen ikväll!

Påskpyntat

Ja, inte är det mycket påskpynt jag äger jämför med julpynt precis! Fast fördelen med detta är ju att det går så mycket snabbare att ta fram och sedan lägga bort allt igen.

Kransen på ytterdörren köpte jag för ngt år sedan. Här handlar den sekulariserade påsken om ägg, kaninungar, lamm, kycklingar, fjärilar och allt annat vårligt. Däremot inte så mycket om fjädrar och videkissor. Affärerna gör sitt bästa med att sälja sin vårligt inspirerade påskprodukter och en del får de nog säkert sålt. Tack och lov har inte den kommersiella påsken blivit lika stor som den kommersiella julen utan dit är det långt ännu.

Påsken, firas mest i kyrkorna och det med pompa och ståt, sång och musik och i vissa fall även dans!

De flesta skolor har helt vanliga skoldagar på långfredagen också, om det inte råkar vara vårlov förstås.

Våra barn har skola i dagarna tre kvar och sedan får de avnjuta sina vårlov, som råkar infalla med påsken i år.

Det ser de verkligen fram emot!

Den tråkiga vinterduken har fått ge plats åt den mycket mera vårliga bordsduken under påskalammet och korset. Om en vecka firar vi påsk! 😃

Ready, set…action!

Här sitter han, min s.k Lighting specialist med alla sina knappar och skärmar och blicken riktad mot scenen där åk.7 och 8 repeterade inför helgens muskal, Shrek.

Sonen, som är oerhört intresserad och skicklig på datorer och intresserad av teknologi, skötte om att strålkastare och lampor på scenen fungerade som de skulle. Att de rätta och önskade lamporna var tända när de skulle vara tända och avstängda när de skulle var det. En hel del att hålla reda på faktiskt. Ett sådant där jobb som är oerhört viktigt, men som ingen egentligen märker, förrän ngt går snett.

Sonen, som inte direkt är blyg av sig, men som inte vill ha uppmärksamheten tilldragen sig i onödan, vill helst hålla sig bakom kulisserna och sköta det tekninska. Flera långa repetitioner hölls förra veckan och Sonen hämtade vi sent från skolan varje kväll. Repetitionerna hölls efter skoldagen och det senaste Maken hämtade honom var på torsdagen, då eleverna inte blev färdiga förrän kl.21, vilket i sin tur betydde hela 12 timmar i skolan den dagen.

Två föreställningar av musikalen Shrek gavs. En på fredagskvällen och en på lördagsförmiddagen. Så att Sonen skulle ha publik under båda föreställningarna delade vi upp oss. Fammo ch faffa besökte föreställningen på lördagseftermiddagen och jag och familjen gick för att se musikalen på fredagskvällen.

Eleverna var duktiga! Riktigt duktiga! De är 12-14 år gamla och med det i beaktande gjorde de riktigt bra ifrån sig! Inte ala sjöng precis varenda not rätt, men vadå? Det märkets att det fanns massor med jobb bakom produktionen och det var roligt att se att så mågna elever hade roller, både mindre och större  förstås

På fotot ovan  bugas det efter föreställningen och Sonen finns faktiskt med där någonstans han också, men han var bara med liksom i två sekunder ungefär! Han behövde nämligen springa tillbaka upp i båset för att skapa det rätta ljuset  och skimret för det sista sångnumret! Inte lätt att ha viktiga roller, om än i bakgrunden!