Det fjärde ljuset brinner

På julaftonskvällen, hemkomna efter julgudstjänsten, tände jag det fjärde och sista ljuset i ljusstaken för i år. Nog går december snabbt ändå!

Vi fick en riktigt fin julhelg. Kort är den ju, festligheterna börjar vanligen på julaftonskvällen med julgudstjönst i kyrkan och sedan tar det riktiga firandet vid på juldagsmorgonen. Den amerikanska jultomten kommer ju inte hem till barnen och delar ut julklapparna, utan han kommer ner genom skorstenen på natten och lägger klapparna under granen. Ofta ligger barn och lyssnar så länge de bara orkar hålla sig vakna och oftast rapporterar de följande morgon att de hört än det ena, än det andra på taket under natten.

Så även Llillasyster, som fortfarande, vid nästan tio års ålder tror hårt på denna jultomte. Det tycker jag är helt Ok faktiskt. Låt dem vara barn så länge de kan, tids nog hinner världen och allt som hört den därtill ikapp. Och Lillasyster förklarade bestämt att hon hade fruktansvärt svårt att sova senaste natt eftersom hon hörde flera knarrande ljud i tak och väggar under natten! ( Att den smällkalla vintern återigen kom från Kanada och att det blev  runt -20 grader under natten och att det pga detta säkert knarrade lite extra i hemmets  tak och väggar, iddes jag inte påpeka…!)

Juldagsmorgonen kom äntligen och efter en orolig natt väckte Lillasyster Maken och mig klockan…06.15! Alltså…! Visserligen älskar jag mina barn, men dtta klockslag var lite väl tidigt, så vi bad henne att krypa tillbaka till sängs och försöka igen om si så där två timmar. Hon gick lydigt tillbaka till sitt rum och kom tilbaka klarvaken och redo för julklappar knappa två timmar senare. Detta var en mycket mera acceptabel tid att stiga upp tyckte Maken, jag och syskonen och ner till vardagsrummet kom vi.

Det blev en mysig stund vid granen och omslagspappret, lådor, påsar och band flyga lite hit och dit innan alla hade öppnat sina klappar och beundrat varandras gåvor. Kläder, leksaker, tofflor, morgonrockar, mjuka mysbyxor, parfym av maken m.m, m.m allt huller om buller. Goda kanelbullar som jag hade bakat i torsdags tog jag ur frysen för att värma upp och det blev en lite extra  god frukost.

Sedan blev det mystimmar på rad innan Makens föräldrar kom på besök med mera julklappar och så småningom blev det julmiddag, finländsk/amerikansk sådan.

Nu är det sent på kvällen och jag sitter med min lilla dator i famnen vid den utlysta granen. Imorgon har ni annandagen hemma i. Norden och här hos oss är julen 2017 över. Maken är tillbaka på jobbet imorgon och barnen och jag har jullov.

God fortsättning kära läsare och tack för att ni fortsätter att titta in här hos mig!

Annonser

Tacksägelseveckan

Idag, måndag inleds tacksägelseveckan här i Staterna. Själva högtiden   Thanksgiving  firas alltid den sista torsdagen i november och som jag skivit  förut i denna blogg, så har jag verkligen adopterat denna högtid.

Men, jag täntke  inte orda så mycket om själva högtiden, däremot tänkte jag orda lite om detta:

Nänligen, amerikansk paj! Finländsk paj är ju ofta gjord på smuldeg, men jag kan lugnt påstå att ingen förstår sig  så bra på paj  ( och desserter i övrigt!) som amerikanerna gör!

Pajbiten ovan  är persikopaj. Svärmor hade bakat två pajer i lördags som hon tog med sig när hon och Svärfar kom på middag på kvällen. Och som man utrrycker sig på engelska: She had outdone herself! 

Degen var god, inte  för tjock och tung, utan precis lagom utkvalad och knaprig. Fyllningen hade hon faktiskt inte gjort själv, utan köpt persikofyllning, men endast hällt  i den i pajskalet utan att tillsätta mera socker. Amerikanerna älskar socker och det tog en tid innan jag lärde mig att äta vissa maträtter här, eftersom finländarna verkligen inte sockrar mycket alls. Vilket i och för sig är riktigt bra, men det kan bli lite kulturkrock på smaklökarna när man först lär sig äta amerikansk  mat…!

Egentligen skall frutkpajer serveras med vaniljglass, men eftersom Svärmor glömde att ta med sådan och vi ingen hade, vispade jag grädde istället. Passade utmärkt det med och det tyckte samtliga runt bordet, inte bara jag!

Men är det tradition så är det och på torsdagen lär det nog bli paj med äkta vaniljglass till skulle jag tro… 😏

Jodå, visst firade vi!

Det har varit tyst här på min blogg ett tag. Inget särskilt har väl pågått, men barnen är hemma från Arkansas och livet är igen som det skall vara,. Full rulle, men på ett annat sätt, eftersom det är sommarlov!

Igår firade vi förstås, USAs Nationaldag.. Vädret bjöd på helt normalt juliväder för oss här i norra Mellanvästern. Just över 30 grader varmt och en tung och kvav luftmassa har hittat hit från de södra delarna av landet.

Vi grillade och åt gott. Svärmor och Svärfar kom naturligtvis på besök och åt med oss. Trots den tryckande värmen, satt vi ute på nätverandan och åt. Takfläkten snurrade på högsta hastighet och det gick faktiskt bra att sitta ute, så länge man satt stilla och  i skuggan.

Barnen  väntade, väntade och väntade på mörkrets inbrott. Trots  att vi vid det här laget  har stora barn, så är det lika roligt varje år med fyrverkerierna som vi köper! Nu får de ju själv springa omkring med sprakastickorna  ( tomtebloss heter de väl på riktig svenska…?!) och bara det i sig själv är ju hur kul som helst.

I delstaten Minnesota är inte alla fyrverkerier lagliga, endast de som står på marken och stilla i en låda får användas av privatpersoner. Alltså inget uppskjutande av raketer. Dock är de vanliga raketerna helt lagliga i grannstaten till öster, Wisconsin, så ni kan ju gissa att en hel del av Minnesotas befolkning vallfärdar till Wisconsin för att köpa dessa.

Dock höll  vi oss på den lagliga sidan och Maken hade köpt ett stort paket med olika fyrverkerier som vi brände av igår kväll. Och jag måste säga att de nog duger riktigt bra de också. Huvudsaken var ju att barnen hade skoj och de hade de verkligen!

Restaurang Överraskning!

Dottern satt barnvakt till sena timmen igår kväll och var inte i säng förrän vid midnattsnåret. Varpå hon försov sig för gudstjänstbesök i morse. Mor i huset var inte rikigt nöjd och skojade om att Dottern kunde ha en sjurätters lunch klar för resten av familjen när vi kom hem.

Hon tog mig på allvar! Vi kom hem till en riktigt god lunch  där det bjöds på förrätt, varmrätt och efterrätt om man så önskade!

Kanske mor i huset borde bli upprörd lite oftare…?!

Dukat!

image

Trots fullspäckat program med skola, jobb och fritidsaktiviteter måste viss fester ordnas. Ävenom det blir en aning senare än vad man hade tänkt sig.

Så, imorgon, lördag blir det kalas för en nioåring! En aning försenat som sagt, men ibland måste det bli så. Hellre det än inget kalas alls säger den här mamman.

Ikväll har Lillayster stått i och förberett kalaset. På bilden ovan ses vattenfallet in till den s.k djungeln!

image

Efter att man dykt igenom vattenfallet och förhoppningsvis kommit torrskodd igeom, kommer man till det vilt dukade bordet! Det är vilda djur som är tema för detta kalas och det är nog helt nioåringen i huset som har stått för planeringen. Mamman har inhandlat nödvändigheter och sedan har den nybakade nioåringen gjort resten.

Det blir ett litet kalas, endast 6 st. Småflickor totalt, men det verkar inte Lillasyster bry sig det minsta i. Hon är lika glad för det.

Nu har hon äntligen somnat, nästan 22.30 på kvällen. Hon hade så roligt med allt förberedande, så då hon gick och lade  sig den första gången vid 21 tiden, kunde hon inte somna:

– Mamma, jag KAN inte somna, jag är too excited!

Fast nu när hon försökte med konststycket att somna den andra gången, lyckades det. Tack och lov är det ju lördag imorgon och… Kalas!

 

Hipp, hipp hurra! Hon fyller idag!

image

Min bebis fyllde hela nio år igår, torsdag! Vart går tiden egentligen? NIO?? På bilden ovan visar hon en del av sina presenter som hon fick.

Eftersom vi har så mycket xtra under kvällarna firade vi i onsdags, som råkar vara en lite lugnare kväll.  Det blev middag tillsammans med Fammo och Faffa och sedan, när Maken kom hem  ( han hade eftermiddagsskifte på jobbet och kom hem lite senare på kvällen.), blev det tårta och presenter.

image

Nej, jag har INTE tillverkat Barbietårtan! Den är specialbeställd från bageriet, vi lade till ljuset i form av en nia, men de var allt. Tårtan  var fin, verkligen, men alldeles för söt! Dock var Lillasyster nöjd, och det var ju huvudsaken.

image

Höjdpunkten under kvällen blev gåvan av fammo och Faffa, en Hatchimal! Gissar att de finnns hemma också. Här såldes de slut redan i höstas när de släpptes och sedan kunde de endast köpas på nätet för över 200 USD! Denna Hatchimal hittades  vid leksaksaffären igen  senaste veka och det fanns bara EN! Lillasyster hade verkligen tur! Och hon tjöt i högan sky utav glädje när hon öppnade presenten och såg vad hon fick. Sedan spenderades följande halvtimme på att få denna fågel att kläckas  ur ägget. Jag måste nog säga att leksaksillverkarna hitar på allt möjligt, men detta var faktiskt ganska fascinerande att följa med!

En väldigt fin födelsedag tyckte Lillasyster och nu är hon då nio år… Nu återstår det att ordna barnkalas. Frågan  är när…?!