Festligheterna fortsatte

Dukat till mera festligheter! Ikväll var det Svärföräldrarnas tur. Vi bjöd dem på middag, lasagne och hembakat bröd stod på menyn. Nåja, hembakat och hembakat, om nu bakat i brödmaskin räknas, så var det väl hembakat då.

Vi hade en regnig och mulen söndag  så lasagnen passade perfekt. Varmt, mättande och om jag får säga det själv, riktigt gott.

Svärmor och svärfar var tacksamma över att komma till färdiggjord mat. Alltid lika trevliga, glada och just det ja, tacksamma. Det är tråkigt att koka för två och så mycket  roligare att sitta hos oss och  prata. Mera liv och rörelse med barnbarn och hundar!

Nu står vi inför en ny vecka med nya möjligheter. På jobbet skall vi prata om äpplen med barnen, Smaka på olika varianter, plantera äppelfrön, läsa böcker om äpplen och måla med äpplen! De stall bli roligt.

Ha en riktigt trevlig första vecka i oktober!

Annonser

Omaka par

Kommer så bra ihåg dem. De där första måltiderna när jag bodde här som utbyteselev på 1991-92. Maten var god, min värdmamma var kanske ingen gourmetkock precis, men hon klarade sig hyfsat i köket. ( jag växte nämligen upp med en mamma som  var gourmetkock, som tycker om god mat och gärna kokar god mat. Då är det svårt att anpassa sig till burksoppa! )

En av de allra första måltiderna som jag serverades var ngt slags kött, kokt potatis och en sallad till. Inget märvlvärdigt med detta, eller…? Jo, salladen var en fruktsallad, inte en grönsallad!

Här  på andra sidan Potten blandas alltså salt  och sött friskt och det trodde jag aldrig jag skulle börja göra när jag själv stod för maten!  Men se, människan är ett vanedjur och nu blandar jag  sött och salt hur enkelt som helst också.

Så här såg nämligen gårdagens middag ut: Fattiga riddare med romrussinsås och ugnsstekt bacon! Salt och sött, båda på en gång och gott blev det! Inte ngt som man skulle servera som middag hemma i Norden precis, gissar jag, men här fungerar det utmärkt.

Har ni förresten kokat romrussinsås någon gång? Passar bra på våfflor, ugnspannkaka och plättar också! Här är receptet som jag använde: ( konverterat från amerikanska mått.)

2.5 dl vispgrädde

2.5 dl socker

0.5 dl mjölk

1 tesked vaniljsocker

0.5 dl russin

1 matsked potatismjöl

100 g smör

1 matsked rom eller Romsmak

Blanda alla ingredienserna, förutom rommet  i en kastrull och sjud upp det under omrörning på hällan. Låt blandningen koka upp och tag sedan av värmen. Tillsätt till sist Rom eller romsmak. Servera  såsen varm över fattiga riddare, plättar eller våfflor! Mums!

 

Recept efterlyses

image

Ser den inte aptitretande ut, min franska, griljerade löksoppa som jag åt på restaurang tillsamans med Maken till lunch idag? Jag kan meddela att den var alldeles utmärkt!

Problemet är nu detta att jag behöver er hjälp kära läsare. jag är nämligen stormförtjust i denna soppa, har recept på den, har kokat till den flera ggr, men den blir aldrig så där riktigt god och fyllig i smaken som den alltid är på restaurang?

Om ni har ngt bra recept på denna goda soppa, eller ngn pålitlig länk, skriv gärna ner den i kommentarfältet!

Tackar på förhand!

Äntligen!

Varje gång vi har varit hemma i Jakobstad på sommarvistelse ( och ngn enstaka vinter) har jag bett mamm att koka vissa speciella  rätter. Rätter som jag tyckte speciellt om som barn och som bara hon kan få att smaka  precis på det där rätta sättet. Ni vet det där med mammas kockande!

För några år sedan har jag bett kära mor om att göra korvsås, vilket hon gjorde och jag kommer ihåg att den blev himmelskt god! Den var säkert god, men det var så längesedan jag hade ätit den också, så den smakade extra gott! Mamma udnrade om jag inte själv kan få tag på korv här på andra sidan Potten och koka till en korvsås och jag bekände att jag verkligen inte behärskar att koka ihop en fint tjock sås utan klimpar och perfekt kryddad.

Varpå hon gav mig några tips och uppmanade mig att börja på att öva….

image

Sagt och gjort, detta var för några år sedan. På bilden ovan ser du kvällens korvsås och jag måste säga att jag var nöjd med den! Slät och fin och precis lagom tjock, redd med mjöl. Potatisen som syns mitt i stekpannan satte jag i för att försöka suga upp det extra saltet som jag lade it. Det blev en aning för saltande, men annars var jag helnöjd!

Så, nu kan jag alltså knåpa ihop mina egena korvsåser, fast jag gissar att mamma får ändå bistå med en nästa gång vi är på besök…

Hårkokt ägg- 72 kalorier….

image

Kaloriräknandet påbörjades åter idag. Äggen kokades igår kväll, den hemgjorda yoghurten har mycket mindre  mängd socker än den inhandlade i matbutiken och nu är det grönsaker och frukt som gäller. Så mycket som möjligt. Allt som jag dricker skall vara utan kalorier, det blir mest vatten/mineralvatten och ngn enstaka Diet Coke ( Läs: Coca Cola Light). Allt bröd, pasta, ris, bullor, bakelser och potatis är nu uteslutet och vikten som skall bort är 10 kg. Allt jag stoppar i mig loggas in på min mobil, även de promenader som nu skall tas dagligen.

OM motivationen hålls uppe, borde jag gå ner runt 1 kg. i veckan, vilket den äkta läkarmaken är nöjd med. Inte gå ner i vikt för snabbt, då kommer den bara tillbaka lika snabbt och det är hälsosammare för kroppen att gå ner i vikt  långsamt. Alltså, vi får se…

För två år sean gjorde jag samma sak och gick ner samma 10 kg, men var mycket nöjd med slutresultatet. Nu har jag ju då förstås lagt på de där kilona igen, men åtminstone är jag inte  tyngre, utan väger samma mängd som jag gjorde för två år sedan.

Frustrerande detta med vikten när man kommit upp i denna 40 års ålder. Kilona bara kryper på, fast man försöker tänka på vad man äter, men inte banta. Dock får jag bara trösta mig med att vi är många som brottas med vikten i den här åldern. Speciellt vi kvinnor är bra på att lägga på hullet, men hur skall man göra för att hålla vikten borta efter att man gått ner de där 10 kilona igen. Banta ständigt och för jämnan blir alldleles för tråkigt och jobbigt i längden. Mat är ju gott!

Samtidigt får man vara glad och tacksam över att man är överviktig, inte fet som Makens patient som vägde 150 kg i natt. Det är ju inte heller bra.

Nu gäller det då att hålla motivationen och humöret uppe och se hur detta skall gå…

Inte riktigt, men nästan…

Alltså, vet ni vad ni har hemma i Finland som är rysligt gott och något som jag ännu till denna dag saknar, fast jag nu bott på andra sidan Potten i mera än halva mitt liv? Jo, yoghurt!

Det lustiga är att familjen , som vuxit och växer upp här tycker likadant! Jag vet inte hur många litervis med Valios goda yoghurt i tetraförpackning som vi köpte när vi var hemma för lite över en månad sedan.

Amerikanerna tycker om sitt socker och allt är mycket sötare här än hemma. Nåja, kanske inte frukt och grönsaker precis, men allt annat verkar det som. Finländsk mat är väldigt mild och då sätter jag verkligen betonignen på MILD. Inget fel i det alls, alla kulturer har sin egen mat och sina egna kryddor och här i landet gillas  alltså då sockret.

Men nu var det ju då mjölkmat, närmare bestämt,  yoghurt som jag skulle berätta om…

Efter att vi kommit hit till Minneapolis igen och inte längre kunde få tag på Valios yoghurt bad barnen (!) mig att damma av min värmeplatta för att göra hemgjord yoghurt! Maken köpte  den åt mig till julklapp för en hel massa år sedan och som jag helt enkelt inte hade tagit mig tid för att använda. Det var ju så mycket snabbare att köpa yoghurt!

Sagt och gjort, jag tog fram den, diskade ur de små glasbehurkarna , kokade mjölk, silade avsvalnad mjölk, blandade med lite färdig yoghurt för att få igång kulturen och ställde sedan på värmeplattan i 8 h. Sedan efter att den processen var avklarad så skulle  den färdiga  yoghurten in i kylskåpet i 3 h.

Att produera sin egen yoghurt är verkligen inte alls så svårt, men det tar sin tid. Jag hade endast 7 st. glasburkar för yoghurten och efter ngn veckaa bad jag Maken beställa en låda till via nätet.

Sagt och gjort, om ytterligare några dagar kom lådan med 8 st. burkar till och nu kokar jag yoghurt varannan till var tredje dag och familjen är mer än nöjd!image

Här står värmeplattan påslagen med locket över. Om 8 h är den hemgjorda yoghurten klar. Inte Valios, men dock en god tvåa! 😉

Skörden

 

image

 

image

Nu skördar jag tomater! Inte  i masor ännu, men rätt duktigt ändå. Lillasyster plockade 14 körsbärstomater idag och hittills har vi plockat tre stycken stoa bifftomater. Dessa tomatplantor har varit med om både det ena och det andra eftersom de bodde på ‘hotell’ medan vi var hemma i Finland.

Först flyttade vi dem till Svärföräldrarnas för omskötsel innan vi åkte och sedan fyttade vi hem dem igen efter att vi kommit tillbka till Minneapolis.  De har klarat sig förvånansvärt bra ändå. Jovisst, vi har förlorat några grenar här och några grenar där och några tomater har också fallit av. Men, men… Dessa tomater kämpar på och nu får vi skörda. Mums! Härligt gott med egan tomater! 🙂