På teater

För några veckor sedan köpte  biljetter till gymnasiets föreställning av Mary Poppins. Naturligtvis hade vi biljetter på fredagskvällen och det vsiade sig också att föreställnignen inte kom igång förrän kl.19.15 istället för det utlovade 19 klockslaget, med den påföljden att vi inte var hemma förrän nästan kl.22.30…!

Nog om detta. Ungdomarna hade jobbat hårt och pjäsen var fantastisk! Flickan som spelade huvudrollen, Mary Poppins, var riktigt duktig, trots förkyllgning och bristande röst lite här och där. Trots detta var henens röst fantastisk!  Det var inte bara hon som gjorde en fin instans. Hela gänget på 51 ungdomar gjorde riktigt bra ifrån sig!

Mycket sång och musik och dessutom härmade ungdomarna en brittisk och irländsk brytning riktigt trovärdigt! Pjäsen  är baserad på Disney filmen Mary Poppins, som i sin tur är baserad på boken av Downton Abbey författaren Julian Fellows. Handligen utspelar sig i England och Mary Poppins är den fantastiska barnsköterskan som anställs av familjen Banks för att sköta om deras bångstyriga barn, flickan Jane och pojken Michael. Mary Poppins är inte en helt vanlig barnvakt förstås och har sina egna idéer om hur barn skall tas hand om…

Det blev en riktigt fin kväll med många skratt och dundrande applåder!

Annonser

An oldie, but goodie…

Av flera olika anledningar har jag inte kommit  mig till min lektion i Zumba under de senaste två veckorna. Men, men… I lördags var det dags igen ochch  min grupp fick dansa till denna sång. Vi lärde oss den för ett bra tag sedan och sedan dess har min instruktör ersatt den med annat, men i lördags fanns den alltså med igen! Härligt!

Let’s get loud!

 

 

 

Sounds Like Love 2017

En helt fantastisk  körhelg är igen till ända för äldsta Dottern, som förresten landade på hemmaplan i Minneapolis i onsdags, tilbringade en och en halv dag hemma och sedan bar det iväg på denna körhelg, Sounds Like Love. Det är en kristen körfestival, med ca 250 ungdomar i gymnasieåldern som deltar, som under en helg lär sig ca.10 sånger med koreografi till. De deltar i två gudstjänster på förmiddagen vid värdkyrkan och sedan på eftermiddagen ges en festkonsert.

I år var det Dottens sista år som hon fick vara med eftersom hon går ut grundskolan i vår. Det var hon nog lite ledsen över, men var samtidigt glad över att ha orkat deltaga i år med, trött efter sin resa som som hon var när hon åkte iväg på fredagskvällen.

Konserten var, denna den 35e i ordningen, lika fantastiskt bra osm alltid. Mycket dans och mycket sång och helt fantastiskt engagerade ungdomar! Skulle verkligen inte förvåna mig om vi åkte till feskonserten nästa år också, trots att Dottern inte medverkar längre. Och Sonen, som börjar på åk.9 nästa år, skulle få åka till denna festival, har alltså inget intresse… Tyvärr får inte föräldrar medverka…!

Det syns endast lite av Dottern  längst bak i raden…

En trött, men nöjd Dotter kom hem till keliga hundar efter att ha varit borta mycket hemifrån de senaste två veckorna.

Otroligt avkopplande

Är du en  ABBA fantast? Tyckte du om musikalerna  Chess och/eller Kristina från Duvemåla? Vet du att Benny Andersson i dagarna kommit ut med en helt fantastisk CD där han spelar egen musik på flygel och inga andra instrument medverkar?

Hela CDn är lång. I över en timme kan du lyssna och avnjuta denna underbara musik medan du kopplar av, jobbar i köket, är ute och går med hunden, är ute på promenad i skogen, eller var du  nu råkar befinna dig.

Rekommenderas varmt…!

Drömresan

Redan i somras påbörjades planeringen. Lillasyster har nu tagit lektioner i att lära sig spela harpa i ett år och har gått så pass snabbt framåt att den hyrda nybörjarharpan behövdes så småningom bytas ut till ngt bättre instrument. Vi hade såklart hoppats på att hon kunde öva på sitt hyrda instrument lite längre, gärna ett år till, men hennes harplärare menade att  vänta till nästa sommar (2018) var nog det längsta som vi kunde ha Lillsyster traktera detta  hyrda instrument.

Alltså började planeringen. Lillasyster har hittat sitt instrument. Hon älskar att spela, att öva är inget vi behöver tjata på henne om, hon går självmant till harpan dagligen och övar enkelt 30 minuter på rakan utan tjat från oss föräldrar.  Ävenom intresset kanske kommer att svalna, tor vi inte att det kommer att svalna  i det första taget.

Maken kontaktade harpfbariken/butiken Lyon och Healy i Chicago. Om ni som läser detta förstår er på detta vackra instrument, så är Salvi harporna som finns i Europa, egentligen samma märke. Ett av företagen köpte upp det andra för några år sedan och nu tillverkas en del av Salvi harporna i Italien och sedan skickas de till Chicago till Lyon och Healy för att färdigställas här i Mellanvästern  i delstaten i Illinois. ( där Chicago ligger.)

Efter att Maken hade kontaktat damen som sköter om försäljningen av dessa harpor, blev det bestämt att han och Lillasyster skulle åka på en snabbvist till fabriken/butiken i Chicago i oktober.

Eftersom vi inte ville att Lillasyster skulle behöva vänta i evigheter på denna resa, berättade Maken den otroliga nyheten åt henne på torsdagen  före helgen  innan resan skulle se. Hon visste ju förstås att henens lärare ville att hon skulle byta till ett bättre instrument och under lektionerna hade hennes  lärare redan bytt harpa åt henne. ( eleverna har en harpa hemma, men spelar på en annan under lektionerna eftesom det handlar om så stora instrument.)

Så här glad blev hon när hon fick ta del av den otroliga nyheten att hon var på väg till Chicago endast två dagar senare…

(Fotot är suddigt pga att Lillasyster hoppar upp och ner av glädje och spänning!)

Sedan var det endast fredagen och lördagen kvar att packa och se till att Maken och Lillasyster hade allt som de behövde och tidigt på söndagsmorgonen bar det av till flygfältet.

Efter landning i Chicago och efter att Maken och Lillasyster hade kommit fram till hotellet och lämnat bagaget, åkte de på lite sightseeing. Det var en aning komplicerat att ta sig fram, eftersom det råkade vara samma söndag som det sprangs maraton i denna jättelika stad på 8 miljoner invånare!

Fram till den jättelika byggnaden som innehöll alla möjliga slags fiskar och vattendjur kom de  så småningom i alla fall. Bland såg de de en delfin show, som de båda var väldigt förtjusta i.

Efter en riktigt skön och avkopplande kväll på hotellet, med bl.a ett doppp i den lilla hotellbassängen och en god natts sömn, bar det då iväg till Lyon och Healy på måndagsmorgonen.

Damen som Maken hade ordnat besöket med, visade sig vara enromt trevlig och hade valt två mindre harpor för Lillasyster att pröva. De stod ställda i ett privat rum och hon gick ut medan Lillasyster och Maken fick titta och bekanta sig med dessa oerhört ståtliga instrument. Lillasyster satte sig genast ner för att provspela och var förtjust direkt. Vilket ljud! Vilket vackra harpor! Vilken ton!

Hon tyckte om båda harporna som hon fick provspela, men den andra visade sig ett strå vassare  och den valde hon efter en stunds tvekande och lite mera spelande.

Här står hon, nöjd och glad efter att hon har valt sitt instrument!

Nu är det ju inte så lätt att flyga hem en harpa precis! Maken hade på förhand berättat åt Lillasyster att hennes nya instrument inte skulle komma med henne hem på planet, så hon var inte helt förkrossad när hon måste skiljas från sitt nya instrument.

Efter besöket på fabriken var det bara att ta tåget tillbaka till hotellet och efter en snabb lunch, blev det tåg igen, men den här gången tillbaka till flygfältet.

Hem  till förorten kom de måndag kväll till mig och tonåringarna och följande dag väntade skola, precis som vilken annan vardag som helst. Detta var nog bra, för nu började den långa väntan på att en harpa skulle anlända…

Den fraktades hit till Minneapolis och förorten med ett fraktbolag och anlände äntligen i torsdags, två veckor efter att Lillasyster fått ta del av den otroliga nyheten att hon skulle få en alldeles egen harpa!

En förväntansfull Lillasyster ser på när den enorma lådan lastas ur långtradaren…

Lillasyster fick snällt vänta tills Maken kom hem från jobbet på torsdag kväll innan vi började öppna detta enorma paket med sitt dyra innehåll…!

Äntligen kom Maken/pappan hem från jobbet och äntligen kunde vi börja öppna den enorma lådan. På bilden ovan inspekterar Maken och Lillasyster harpan för att förse sig om att den hade klarat transporten i samma skick som den köptes. Jodå, den var enromt bra inpaketerad och allt såg bra ut. Nu var det dags för Maken att stämma harpan åt henne och sedan skulle hon äntligen få provspela…

En enormt glad och lycklig Lillasyster spelade och spelade på sin nya harpa och Maken fick, med jämna mellanrum, stämma den igen. När stränginstrument har nya strängar, förlorar de snabbt stämningen i och med att strängarna ännu är lösa och tänjer lätt på sig. Om ngn vecka eller så kommer strängarna att ha hittat sitt rätta läge och Maken behöver inte stämma fullt så ofta. Och om Lillasyster fortsätter att spela och öva så ofta som hon gör just nu, kommer Maken att få fortsätta stämma denna harpa flera ggr dagligen några dagar till gissar jag!

 

 

 

 

Ny Zumbamusik!

Ni som följer min blogg, vet att ett av mina intressen är att gå på Zumba flera ggr/vecka. Jag började för lite över två år sedan och vid detta laget är jag helt uppslukad av denna härliga motionsform!

För några veckor sedan började vi dansa till en ny sång med ny koreografi. Detta händer ju rätt ofta egentligen, men denna sång har jag verklgien fastnat för!

Lyssna, titta och njut! ( och kanske lär dig lite spanska också…?) 🙂

Hopelessly devoted….

Greased Lighting, We Go Together, You’re the One that I love…. De fanns alla med, de gamla godingarna från hitfilmen Grease från 1978!

Vi åkte i goda vänners lag till Chanhassen Dinner Theater ( ChanhassenDT.com) i onsdags på kvällen för att se på teaterproduktionen  av  musikalen Grease.

Dottern med kompisen poserar i den lilla bilen i fotohörnan innan vi  gick in för att sätta oss ner före föreställningen. 

Föreställningen var riktigt bra, det tyckte vi alla. Dock var det nog svårt för skådeseplarna att slå filmen. Det gick liksom inte!  Teaterproduktionen är också helt annorlunda. Biltävlingen fanns inte alls med och Dottern och hennes  kompis, som inte hade sett filmen, tyckte att det var svårt att följa handlingen och händelserna.

Men, musiken var sgs densamma. Två sånger var insatta på fel plats, tyckte både jag och min goda vän: ni kommer kanske ihåg när Danny och Sandy har kört in till en s.k drive in movie theater och hon blir arg på honom och lämnar honom ensam i bilen fastän filmen inte är klar. I filmen sjunger han sången Sandy, men i pjäsen sjöng han ngt helt annat och det passade liksom inte in! Det kändes fel helt enkelt! Maken påpekade att jag kanske har sett filmen för många ggr och kan den för bra…?! Kanske det ligger ngt i detta…?

Fast, visst blev det en riktigt trevlig kväll i alla fall. Det var vi alla helt överens om!