En sommardag i juli…

Medan Dottern befann sig på resa i Europaresa längtade Lillasyster ngt otroligt efter henne. Inte för att de normalt spenderar så där väldig mycket tid tillsammans, men ändå… Lillasyster kunde inte vänta att få hem Storasyster igen.

Förra veckan, en solig och varm dag  (men inte het, för hettan har ni stulit ifrån oss där hemma i Norden!) blev det en riktigt systerdag för Lillasyster. Dottern hade bestämt sig för att spendera dagen med henne  och jag måste säga, att jag inte är helt säker på vem som sist och slutligen hade roligare.

Bärpajen på fotot ovanför skapades gemensamt på eftermiddagen. Dottern älskar att inspireras och vara kreativ i köket och hade sökt upp receptet på denna härliga paj. Lillasyster agerade assisterande kock och resultatet ser ni ovan. Behöver jag ens nämna att den smakade utsökt och otroligt somrigt?

Före pajen bakades, åkte systrarna iväg till Lillsasysters favoritmatsälle som serverar snabbmat asiatisk stil. Det blev  asiatiska nudlar, kyckling i apelsinsås och puffar med Neufchatel ost. Mums så gott  och Lillasyster var mer än nöjd, som ni helt klart kan se på bilden.

Som mamma är det ju naturligtvis härligt då barnen kommer överens och har skoj tillsammans. Att Dottern flyttar ut i höst då hon börjar i högskolan, känns inte så där riktigt bra just nu, men vi kommer väl nog alla att vänja oss så småningom. Det är ju livets gång det handlar om, som föräldrar får man ju inte behålla dem hemma,  fast egentligen vill vi ju inte det heller.

Tack och lov får vi vänja oss lite långsamt eftersom Dottern åtminstone detta läsår kommer att komma hem under loven. Vem vet hur det blir året efter det, men den dagen, den sorgen, som det ju så bekant heter.

 

Annonser

Vill ha!

Satt och slöade på Facebook nu för en timme sedan när jag plötsligt ropade til! Sommarstugan som vi hyrde i Jakobstadstrakten förra sommaren är till SALU!! Alltså, detta är ju inte klokt! Sommaren är fantastiskt varm och vacker i hela Norden verkar det som och vår hyresvärd har bestämt sig för att sälja den lilla sommarstugan på den otroligt fina stranden och med alldeles fantastiskt nära läge till Syrran och hennes familj.

Men ett sådant läge till vatten och sand kostar och det är inte en liten summa med kapital som vi borde hosta upp på några dagar. För en sommarstuga på andra sidan Potten som vi skulle besöka ungefär varannan sommar och som är helt beboelig, men om jag känner Maken rätt skulle han nog gärna renovera och restaurera, händig som han är…

Jaja, det ser lite mörkt ut för våran del att bli ägare, men nog skulle det vara härligt….

Syster Yster och jag på klipporna nära sommarstugan som vi hyrde.
Våra barn och Kusinerna simmade i solnedången…

Resenären är hemma!

Vid tiotiden imorse blev det julklappsutdelning, eller åtminstone kändes det så när vi såg allt som Dottern hade lyckats hämta hem i resväskan sin. Choklad från Schweiz, härliga ölmuggar från Tyskland, vackra servetter från Österrike, otroligt vackra, röda vinglas från Venedig, vackert halssmycke åt mamman, skärmmössa åt brorsan, en Snorkfröken från London åt Lillsyrran  etc. Helt otroligt!

Alla blev vi glada över alla fina saker hon kom hem med naturligtvis, men visst är det härligt att ha henne hemma igen!

Trött nu på eftermiddagen förstås, det är ju natt i Europa i skrivande stund, så det är ju inte så konstig.  Ni som har rest över en Pott, må det vara Atlanten elelr Stilla havet, vet ju hur tungt det kan vara de där första dagarna när man är hemma i sin egen tidszon igen och skall ställa om kroppen och dygnsrytmen.

Nu får vi ha hem Dottern i fem veckor innan det blir dags att flytta henne till Wisconsin. Skönt med hela familjen på plats igen!

En lång dags väntan går mot sitt slut….

Maken och Sonen har just åkt iväg till flygfältet. Dottern landar om en halv timme  på hemmaplan i Minneapolis efter sin resa till Europa och frånvaro från familjen här i förorten på andra sidan Potten i 16 dagar. Klockan är 23.30 i skrivande stund.

Lillasyster gick och lade sig för två timmar sedan, men har fortfarande inte somnat. SÅ spännande och roligt skall det bli att få hem Storasyster. Sonen åkte, på Storasysters begäran med till flygfältet.

Maken hade inget emot att han kom med, så jag och Lillasyster stannade hemma. Det är ju, trots allt, mitt i natten.

Allt detta efter en frånvaro på endast två veckor! Om bara fem veckor flyttar hon till högskolan och kommer inte hem igen förrän i november till Tacksägelsehögtiden. Hur skall detta gå undrar man…?!

Fast, visst är det härligt att alla barnen står varandra så nära! Fast det grälas så att stickorna flyger ibland och det ena vet bättre än den andra, så märks det sådana här ggr hur nära de står varandra och att kärleken nog finns där ändå. Kanske vi har lyckats lära dem ett och annat ändå. Den som lever på hoppet…

Syskonkram!

Hjälp! Hon flyr landet…igen!

Nja, riktigt SÅ illa är det väl ändå inte, men i skrivande stund sitter äldsta Dottern på planet till London- igen! Andra gången i hennes unga liv som det bär av på en gruppresa til Europa. För två år sedan handlade det om en skolutflykt (!)  efter avlustades studier i världshistoria. Då börjades det också i London  och flera länder besöktes på endast nio dagar.

Denna resa kommer också att börja i London. Dottern reser, tillsammans med ca.200 andra elever och läarare från hela delstaten på en körturne genom stora delar av Europa de kommande 16 dagarna. Hon och flera andra elever från hennes gymnasium, valdes för ett år sedan från de olika körerna utav lärarna.

Dottern, som älskar att resa och har varit med om sådant här förut, ville så gärna åka att vi bestämde oss för att låta henne. Vi kompromissade och betalade för resan  så länge hon såg till att samla ihop pengar att spendera under resan.

Sagt och gjort, det var lätt överenskommet och under det senaste skolåret jobbade Dottern två kvällar i veckan och sparade ihop så mycket hon kunde. Det blev verkligen en nätt liten summa, speciellt om man tänker på att hon endast arbetade två kvällar i veckan och nu är hon då alltså på väg!

Resan började alltså idag, fredag, efter fyra intensiva och långa dagar i övandets tecken, där alla elever samlades för att lära sig hela 18 sånger, som kommer att uppträdas under flera konserter under resan. Bl.a ges en konsert i London, en i Italien, två i Österrike osv.

Resan börjar alltså i London, sedan fortsätter den till Paris, Österrike, Lichtenstein, Schweiz, Italien och Tyskland och sedan landar hon hemma i Tvillingstäderna igen på natten den 21.7.

Det blir verligen en intensiv upplevelse, men säkert också en väldigt berikande sådan också. Det skall bli roligt att höra hennes berättelser  när vi träffas om två veckor igen!

I tisdags, efter fyra dagars intensivt övande, gavs en konsert för familjerna. Dottern är lätt att urskilja i bakre raden i sin gröna t skjorta. både elever och lärare medverkar i den 200 manna kören och jag behöver väl knappast påpeka att det lät fantastiskt!

Storbandsorkestern som också reser, men ger sina egna konserter, är också handplockad och består av elever från hela delstaten- vet faktiskt inte hur många elever som deltar, men de hade också övat och jobbat hårt och var väldigt duktiga på att spela. Bland annat uppfördes ett Disney medley som verkligen var kanon!

Lycka till på färden för både kören och storbandet får jag önska!

Hemmalandning i 24 h….

Denna årliga tradition  i Wisconsin Dells bjuder inte bara på tradition, men också på mycket och många skratt, massor med plask i vatten,  Sonen kör runt, runt och runt på banan med go karts och medan han gör det, plaskar resten av gånget runt mera i vattenparkerna. Kort och gott, en skön vecka, med få måsten och mycket trevnad.

Mycket blogg hann jag inte med. Kvällarna ägnades precis som jag hade hoppats: borta från skärmarna och hela gänget  bänkade sig runt det stora bordet med ngt sällskapsspel.

I år var det Dominobrickorna som var populärast och det blev hela tre uppesittarkvällar med dessa brisckor. Två andra kvällar blev det kortspel som togs fram.

Tyvärr visade vädret sig inte från sin bästa sida. regnet öste ner ända från tisdagen till fredagen. Tack och lov fanns det mycekt att göra inomhus också, men nog blev det ju lite tråkigt med allt ihärdigt regnande.

Stugan som vi bodde i och som vi bott i förut, ligger omgiven av skog på två sidor och en golfbana på den tredje. Detta i sin tur leder till att naturen med alla möjliga och omöjliga djur kommer tätt inpå. Speciellt vitsvanshhjortarna kommer nära och vi såg hela tiden två honor, som sinsemellan hade tre unga rådjur med sig, alltså hela tre Bambi!

På bilden ovan ligger en av honorna i gräset och njuter medan vi kör försiktigt förbi i bilen. Vana med människor är de, men ändå ville vi ju inte skrämma dessa ståtliga och vackra djur.

En av ungarna springer över en av stigarna till sin mamma, som gick lite längre fram och nosade i marken efter godsaker.

Vi tog en promenad på kvällen för att pröva lyckan för att se om vi fick se vitsvansar på nära håll och besvikna blev vi verkligen inte. Vi gick tysta och långsamt och fick se en hona och två av ungarna på väldigt nära håll den kvällen.

Efter en intensiv vecka på lite annat sätt än det vanliga, har vi nu landat tillbaka i förorten utanför Minneapolis igen. Eller, en del av oss i alla fall.

Det är nämligen så att de två yngre barnen befinner sig, efter hela 12 h i bil, i norra Arkansas hos Makens kusin, där de skall tillbringa en vecka. . Ngt som också har blivit lite av en tradition…

Redan vid åttatiden imorse, efter ett ordentligt kramkals, bar det iväg på den långa bilresan. Dottern ville inte åka med den här gången, så hon åkte  hemåt med Maken, Svärföräldrarna och mig istället. Syskonen begav sig däremot sydvästerut….

Denna bild togs  efter kramkalaset ovan och sedan bar det iväg. Fram till Kusinen  i delstaten Arkansas kom de vi 20.30 tiden, efter drygt 12.5 timmar i bilen. Ingen kort resdag precis…

För oss som åkte norrut var dagen i bilen  betydligt kortare, endast fyra timmar med  lunchpaus tog det att köra sträckan hem från Wisconsin Dells.

Efter att vi kommit hem, har vi inte fått en lugn stund. Det skulle handlas mat, Maken behövde sköta om sitt akvarium, bubbelpoolen behövde skötas om, blommor behövde vattnas och ses om, gräsmattan klippas, tvätten tvättas och trädgårdslandet rensas. Men nu är allt klart, Maken sover tungt här bredvid mig och imorgon på förmiddagen skall vi packa igen. På måndagseftermiddagen börjar nästa äventyr…!