Ready, set…action!

Här sitter han, min s.k Lighting specialist med alla sina knappar och skärmar och blicken riktad mot scenen där åk.7 och 8 repeterade inför helgens muskal, Shrek.

Sonen, som är oerhört intresserad och skicklig på datorer och intresserad av teknologi, skötte om att strålkastare och lampor på scenen fungerade som de skulle. Att de rätta och önskade lamporna var tända när de skulle vara tända och avstängda när de skulle var det. En hel del att hålla reda på faktiskt. Ett sådant där jobb som är oerhört viktigt, men som ingen egentligen märker, förrän ngt går snett.

Sonen, som inte direkt är blyg av sig, men som inte vill ha uppmärksamheten tilldragen sig i onödan, vill helst hålla sig bakom kulisserna och sköta det tekninska. Flera långa repetitioner hölls förra veckan och Sonen hämtade vi sent från skolan varje kväll. Repetitionerna hölls efter skoldagen och det senaste Maken hämtade honom var på torsdagen, då eleverna inte blev färdiga förrän kl.21, vilket i sin tur betydde hela 12 timmar i skolan den dagen.

Två föreställningar av musikalen Shrek gavs. En på fredagskvällen och en på lördagsförmiddagen. Så att Sonen skulle ha publik under båda föreställningarna delade vi upp oss. Fammo ch faffa besökte föreställningen på lördagseftermiddagen och jag och familjen gick för att se musikalen på fredagskvällen.

Eleverna var duktiga! Riktigt duktiga! De är 12-14 år gamla och med det i beaktande gjorde de riktigt bra ifrån sig! Inte ala sjöng precis varenda not rätt, men vadå? Det märkets att det fanns massor med jobb bakom produktionen och det var roligt att se att så mågna elever hade roller, både mindre och större  förstås

På fotot ovan  bugas det efter föreställningen och Sonen finns faktiskt med där någonstans han också, men han var bara med liksom i två sekunder ungefär! Han behövde nämligen springa tillbaka upp i båset för att skapa det rätta ljuset  och skimret för det sista sångnumret! Inte lätt att ha viktiga roller, om än i bakgrunden!

Annonser

Het debatt….

VARNING: Politiskt inlägg.

Det går knappt att titta på Facebook just nu. Debatten kokar över och folk  delar allt till höger och vänster. Det ropas och det finns åsikter hit och dit och det redan splittrade USA är ännu mera splittrat.

Det handlar förstås om det senaste skjutandet i en skola. Den här gången i Florida. Fast, det spelar ju ingen roll var i landet dessa händer, de är ju lika oerhört hemska överallt! Att pojken som sköt, endast 19 år gammal, nu har helt förstört sitt framtida liv är ju helt klart. Rättegång blir det och om han inte får dödsdomen som straff, dödas han säkert av andra fångar i fängelset. Att ta livet av oskyldiga ungdomar gillas inte av fångar som redan sitter inne heller.

Den s.k  presidenten tycker att vi skall beväpna lärarna, eller åtminstone en del av lärarna i våra skolor. De konservativa och många republikaner håller med, demokraterna och de liberala tycker detta är en helt knasig tanke….

Dock måste ju ngt göras och idag hörde jag guvernören i Floridas på radion och  han har redan några ideer som skall verkställas i staten så fort som möjligt har jag förstått. Tyvärr skall dessa automatiska maskingevär som användes i Florida  fortfarande vara lagliga, men istället för att vara 18 år för att inhandla ett sådant, måste man vara 21 år. Bakgrundskollen på dem som vill inhandla vapen skall bli striktare också  tydligen och dessa åtgärder skall då skydda våra barn och ungdomar är det tänkt…!

Ha, ha haaaaa!  Hånskrattet ekar inne mitt huvud! På den konservativa sidan oroas det om rätten att bära vapen. En rätt som finns beskriven i USAs grundlag. Och det stämmer, jag sökte upp den igår. Dock är USAs grundlagar skrivna  då landet grundades i slutet på 1700 talet, så en liten revision skulle kanske vara på plats…

Att man skall få äga jaktvapen om man är jägare är ju helt klart. men att man skulle behöva ha andra slags skjutvapen hemma, det har jag aldrig förstått mig på. Jovisst har jag bekanta som har vapen hemma i nattygsbordet, redo att ta fram och användas om fara hotar. Dock flyttar ALDRIG ngt skjutvapen in hos oss. Om fara hotar, vet jag med säkerhet att jag inte skulle ha sinnesnärvaro at ta fram det, ladda det och sedan skjuta! Hujedamig!

Precis som när inbördeskriget härjade i landet på 1800 talet, räknas de södra staterna fortfarande till de mera konservativa än de nordligare staterna gör. Trump förlorade presidentvalet med hästlängder i Minnesota, men han vann faktiskt i grannstaten i öster, Wisconsin. De södra staterna är i allmänhet fattigare  än de nordligare staterna.Trumpen vädjade ju till de mera lågavlönade  insdustriarbetarna för deras röster med att lova en massa saker till dem och nu är en hel massa av dessa stater nöjda då de fick honom till president.

Vad finns det för lösning då? Hur skall vi göra i detta landet för att förhindra allt detta oerhörda och onödiga våld? Hur skall vi få alla dessa folkslag, kulturer, raser och religioner att komma överens? Hur skall vi göra för att förhindra att semiautomatiska gevär hamnar i händerna på ungdomar som tydligen inte vet vad de håller på med och som inte är mentalt friska?

Kniviga frågor och medan politikerna  tar all tid i världen på att fundera, kommer mera våldsdåd att göras och flera oskyldiga får sätta livet till….

Det är en brutal värld vi lever i och ngn riktigt bra  lösning på problemet med våld finns inte, just nu i all fall, inom räckhåll….

 

14!

I ny frottebadrock som han hade önskat sig och med två nya tjocka tonårsromaner, firade vi Sonen lite snabbt imorse innan det var skoldags. Han var nöjd. Nu är han 14 år fyllda och går ut mellanstadiet i vår. Till hösten väntar High school.  Och ni, som också är föräldrar,  vet hur otroligt snabbt åren går! Ja, åren går ju i och för sig snabbt också när man inte har barn….

Presenter behöver det vara på en födelsedag.

Överraskande post!

Nämen, det här brevet var högst oväntat, men ändå trevligt att få idag! En anmälan om rätt att rösta i det finländska presidentvalet som sker nu om några veckor! Alltså, jag har vid det här laget bott mera än halva mitt liv i USA, alltid varit finländsk medborgare, men ALDRIG fått ngn notis om rösträtt… förrän nu! Man behöver  tydligen bo utomlands en rejäl tid innan man får denna rätt eller…? Mina adressuppgifter har dessutom alltid varit uppdaterade vid Magistraten , så jag har ingen aning om varför jag aldrig fått detta brev förut!

Eftersom jag bor så långt borta, och har bott borta så länge, är jag inte alls insatt i dagens politik i Finland. ( Däremot vet jag mera än vad jag borde veta om USAs s.k president…!) , så vem jag  skall rösta på är helt okänt för mig.

Det finns ett konsulat i Minnespolis dit jag kan åka för att rösta. Det rör sig tydligen om två val och konsulatet är öppet endast två dagar per val för förhandsröstning. Under dagen, på arbetstid förstås, så vi får ju se om jag lyckas åka dit eller inte…

Nu får ni, som är bosatta hemma, tipsa mig om vem som ställer upp, nätsidor att besöka för  att läsa mera om kandidaterna  etc. Väntar med spänning och tackar på förhand!  😀🇫🇮

En riktig julklapp…

… fick Dottern för två veckor sedan när det kom ett mejl till henne där det stod att hon kommit in till högskolan som hon hade ansökt till! Hon har ansökt till två andra högskolor också, en i delstaten North Dakota (nordväst om Minnesota)  och en i delstaten Iowa (söder om oss.), men den som hon kom in till, University of Wisconsin i delstaten Wisconsin som ligger öster om oss, var henens favoritskola. Vi har också hört att denna högskola är rätt svår att komma in till, så Dottern är inte så lite nöjd  och stolt  över att hon kommit in!

Studierna  börjar inte förrän hösten 2018, ännu har hon resten av skolåret kvar i gymnasiet (high school), men vi vet ju alla hur fort tiden går och nu vet vi också vart flyttlasset går i augusti! 😀

Beyond the Storybook

Ja, det var titeln på årets familjekväll på jobbet som vi höll i fredags. Tanken var att förskolebarnen, dvs 3-4 åringaarna skulle gå runt till de olika utlagda aktiviteterna, som alla var på ngt sätt relaterade till olika kända bilderböcker för barn. Orsaken till varför vi organiserar dessa kvällar på en fredagskväll har jag aldrig riktigt förstått, men eftersom jag numera är ledig på fredagar hade  jag ju inget att klaga på ändå. Dock hade mina kolleger haft fullt upp under dagen när jag kom till jobbet på kvällen, så för dem var det tungt att jobba detta s.k kvällsskiftet mellan 17-20!

Vid min station fick barnen med föräldrar tillverka bokmärken. Väldigt enkla sådana, men då man är tre ochh fyra behöver det inte  vara så väldigt komplicerat. Och bokmärken tillverkades verkligen med glädje! Målfärgerna är enkla. Skruva av korken och sedan bara försiktigt göra små cirklar på det redan utklippta bokmärket. Dekorera med ett vackert band och sedan ngt klistermärke om man så önskar. Och se! Ett alldeles eget bokmärke att markera sidan där du slutat läsa för denna gången.

I samma rum där vi hade tillverkning av dessa bokmärken, fanns dena roliga aktivitet uppsatt. Väldigt enkelt, men så väldigt populärt ändå. Som sagt, det behöver inte vara så märkvärdigt när man är 3 och 4. Ett stort ark kotaktplast är upptejpad på väggen. På detta ark fick barnen sedan klistra up laminerade, målade figurer i form av cirklar, hjärtan, trianglar, osv. Göra sina egna bilder helt enkelt. Precis taga som ur en bilderbok av, den här populära barnboksförfattaren Eric Carle. Nu vet jag inte om han blivit översatt till svenska, men kanske han har vid det hr laget? Själv kommer jag inte ihåg att jag läst dessa böcker som barn, men om de finns och du har unga barn hemma, rekommenderar jag dessa böcker varmt!

När ngt sådant här ordnas utöver de vanliga arbetstimmarna är det roligt om det kommer folk och det gjorde det verkligen i fredags! Många familjer gick runt mellan de olika stationerna. Satte sig ner i bokhörnan och läste ur personalens rekommenderade böcker, lyssnade till sagostunden med Mary the Library Lady, tog roliga foton i fotohörnan osv.  Vi var väldigt nöjda med kvällen och hur populär den var!

På kurs med Kurt ( eller ngt i den stilen)

Om ett år flyttar hon troligtvis hemifrån. Det är högskolan som gäller för Dottern hösten 2018 och i sommar har mamman beslutat sig för att lära denna sgs vuxna Dotter  lite ett annat… Som att koka mat till exempel.

Visst, hon hade Husis i högstadiet, men mamman i huset var mindre imponerad med husisläraren och hela husisprogrammet. Nu vet jag ju inte hur Husis lärs ut på högstadiet längre där hemma, men när Dottern gick i högstadiet här, eller egentligen mellanskolan som det numera kallas, hade hon endast en lektion i veckan på 40 minuter! Det är inte mycket mat man hinner koka och lära sig servera på den tiden, minsann!

Till råga på allt var husisläraren under all kritik tyckte jag. Eleverna började inte ens med baskunskaper som att lära sig vad det finns för köksredskap eller hur man diskar!

Igår, söndag, hade jag Dottern i köket med mig och det blev riktigt roligt. Det är inte lite man skall tänka på när man kokar mat, men eftersom jag kokar sgs varje dag märker jag inte detta. Dock märktes det bra igår när Dottern hade hand om middagen. Det blev finländsk mat dessutom, Pytt-i-panna och äggröra! Det var en del att hålla reda på, men jag måste säga att hon klarade  allt med glans och roligt var det!

Ikväll fortsätter matlagningskursen… Jag tror vi skall bege oss in på ett lite svårare område. Marinera kött nu på förmiddagen för att sedan använda detta sagda, marinerade kött till att göra fajitas. Vi får se…